Sida 374
Fantoccini ...
fattigvårdssamhället, besvär kunna anföras hos K. M:ts befallningshafvande, hvars utslag kan dragas under K. M:ts pröfning. — Om fattigvård se derjämte Elberfeldsystemet. Suppl, och Föreningen för välgörenhetens ordnande. Suppl. Jfr äfven B. H. Dahlberg: »Bidrag till svenska fattiglagstiftningens historia intill midten af adertonde århundradet» (akad. afh., 1893). B. H. D.
Fattigläkare, förr benämning på distriktsläkare. Se Sjukvård.
Fattigmans-sommar. Se Indian summer.
Fattigsakförare, jurist, hvilkens råd och hjelp obemedlade personer ega rätt att utan afgift anlita. På förslag af redaktör S. A. Hedlund tillsattes i Göteborg 1872 genom stadsfullmäktiges beslut (till en början genom enskild persons, målaremästaren Godes, offervillighet) en fattigsakförare, som sedermera aflönades genom anslag från stadens bränvinsmedel. Efter exemplet i Göteborg tillsattes 1884 i Stockholm 2 fattigsakförare, »i främsta rummet med uppgift att åstadkomma förlikning i de mål, som till dem anmäldes».
Fattigvårdsafgift. Se Personlig fattigvårdsafgift.
Fattori, Giovanni, ital. målare, f. 1828 i Livorno, sedan 1877 professor vid akademien i Florens, har gjort sig ett namn såsom batalj- och hästmålare.
Fatuhiva, en af Marquesas-öarna (se d. o.).
Fau. Se Fao. Suppl.
Faucena, forntida kloster. Se Füssen.
*Faucit, Helen, är sedan 1851 gift med den vittre öfversättaren Sir Th. Martin (se denne). Hennes skrift On some of the female characters of Shakespeare har utkommit i flere uppl.
*Faugère, A. P., afled i Paris 1887.
Faulmann, Karl, tysk stenograf och skriftställare, f. 1835 i Halle, var urspr. typograf, anställdes 1855 vid stenografityp-afdelningen af statstryckeriet i Wien och var sedan 1860 lärare i Gabelsberger stenografiska system i denna stad. Död derst. 1894. F. uppställde 1875 ett eget, särskildt i Österrike mycket användt stenografiskt system, kalladt fonografi, som i hög grad tillgodoser ljudenlighetens kraf, nyttjar helt få sigler och är enkelt äfven i afseende på vokalsymboliken samt lätt att lära, men ej tillräckligt lättskrifvet eller karakteristiskt i typformerna. Bland F:s utgifna arbeten må nämnas Gabelsberger s stenographisches lehrgebäude (1860; 33:dje uppl. 1896), Anleitimg zur phonetischen stenographie (1883; 6:te uppl. 1896) och Geschichte und litteratur der stenographie (1895) samt på andra områden bl. a. Das buch der schrift (1880; 2:dra uppl. s. å.), som innehåller alla kända folkslags skriftsystem och alfabet.
Faun-apan, zool. Se Mikon.
Faure [får], François Felix, franska republikens president, f. i Paris d. 30 Jan. 1841, är son till en tapetserare, utbildades i sin faders yrke, men tog sedermera plats som lärling i ett garfveri i Amboise. Der gifte han sig med en nièce till senatorn Guinot, fick sedermera plats som commis i ett stort handelshus i Havre, men sattes snart genom sina principalers förtroende i stånd att grunda egen skeppsredareaffär. Snart ådrog han sig sina medborgares uppmärksamhet och erhöll flere kommunala förtroendeuppdrag. Under fransk-tyska kriget 1870–71 blef han chef för en bataljon af mobilgardet och sändes af Gambetta till England för att inköpa vapen. Efter kriget blef han först ledamot af, snart president för handelskammaren i Havre och 1874 vice mar. Från 1881 till dess han valdes till president satt han såsom representant för depart. Seine-inférieure i deputeradekammaren, der han slöt sig till den af Gambetta stiftade gruppen »union républicaine». I Gambettas »stora ministèr» (Nov. 1881–Jan. 1882), Ferrys sista ministèr (Sept. 1883–Mars 1885) och (Jan.–Febr. 1888) i Tirards kabinett var han understatssekreterare för handels- och kolonialärenden. I deputeradekammaren gällde han som en auktoritet i alla frågor rörande kolonierna och sjöfarten samt var ofta ledamot i parlamentariska utskott och andra komitéer. I Jan. 1894 blef F. vice president i kammaren och d. 30 Maj s. å. marinminister i Dupuys kabinett, och inlade stora förtjenster i skötseln af detta departement. Efter Casimir-Périers abdikation valdes han d. 17 Jan. 1895 af nationalförsamlingen vid andra voteringen med 430 röster mot 361, hvilka tillföllo Brisson, till republikens president. Han har i denna höga värdighet förstått att vinna stor popularitet i landet, hvartill utom hans gedigna egenskaper äfven bidragit hans ståtliga yttre. Han är framstående gymnast, skicklig ryttare och en af Frankrikes bäste florettfäktare. I besittning af en mycket stor förmögenhet kan han utveckla en ståt, som fransmännen gerna fordra af sin president. Till sina politiska åsigter är han reformvänlig, en bestämd motståndare mot socialism, klerikalism och reaktion och ifrig frihandlare. Han har med ifver fullföljt sina närmaste företrädares bemödanden att vinna Rysslands vänskap, en politik, som fått sitt mest lysande bevis på framgång i kejsar Nikolaus II:s och hans gemåls besök i Frankrike i Okt. 1896, hvarvid F. å nationens vägnar utöfvade ett glänsande värdskap. F. har utgifvit flere smärre skrifter och af Franska akademien prisbelönts för Budget de la France et des prindpaux pays d'Europé depuis 1888, hvilket arbete har anseende som en källskrift. J. Fr. N.
Fauré [fårē], Gabriel Urban, fransk kompositör, f. 1845, blef 1866 organist i Rennes, 1870 i S:t Sulpice i Paris, senare vid S:t Honoré, äfvensom kapellmästare vid Madeleine. F. har skrifvit flere violinsaker, orkestersvit, symfoni, pianoqvartetter, körverk, duetter och romanser. A. L.
Faures stapel [fårs]. Se Galvanisk stapel.
*Faurås härad. 74,935 har. 17,143 innev. (1895). I häradet ingå bland andra socknar Gällared och Gunnarp i sin helhet.
*Fausböll, M. V., utgaf 1875–91 5 bd af en fullständig uppl. af »Játaka» (det 6:te bandet fattas ännu) samt 1884 en annan páliskrift »Sutta Nipata», en samling dialoger öfver Buddhas lära. En omfattande och intressant Ordbog över gadesproget og saakaldt daglig tale (1866) har han utgifvit under psevdonymen V. Kristiansen. Vid Köpenhamns universitets jubelfest 1879 blef han hedersdoktor, och 1888 fick han Berlin-akademiens stora Boppska pris. E. Ebg.
Favaro, Antonio, italiensk matematiker, f. i Padua d. 21 Maj 1847, blef 1872 e. o.
Källa: Project Runeberg ·
