Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 772
Originalsida 772
Originalsida 772
Originalsida 773
772–773

Sida 772

Lope de Vega Carpio ...

*Lope de Vega Carpio. Montalvans »Farna» etc. (sp. 94) utkom 1636.

Lopez y Dominguez, José. Se Dominguez, J. Lopez y. Suppl.

Lophius piscatorius, zool. Se Marulk.

Lophobranchii, zool. Se Tofsgälade fiskar.

Lophophorus impeyanus, zool. Se Glansfasanen.

Lophorhina superba, zool. Se Kragparadisfogeln.

Lophortyx californicus, zool. Se Tofsvakteln.

Lophura, zool. Se Agamidae. Suppl.

Lop-nor. Se Lob-noor (äfven i Suppl.).

*Loppis tillhör sedan 1897 Borgå stift.

*Loppkräftor. Se Märldjur.

Lopuchin [lapū-], Ivan. Se Ryska literaturen, sp. 138.

Lora del Rio, stad i spanska prov. Sevilla, vid Guadalquivir och jernvägen Madrid–Sevilla. 8,341 innev. (1887).

Lorange [lora'ng], Anders Lund, norsk arkeolog, f. i Fredrikshald d. 12 Maj 1847, blef student 1865, juris kandidat 1872, konservator vid Bergens museum 1873 och 1876 derjämte antiqvarie för Vestlandet. Död d. 21 Sept. 1888. Redan som student anställde L. arkeologiska undersökningar, i östra delen af Norge, och gjorde början till en stor enskild samling. Hans betydligaste arbete, Vikingtidens sværd, utkom efter hans död. O. A. Ö.

*Lorca hade 58,327 innev. 1887.

*Lord. Lord chief justice. Se Chief. Suppl. — Lord high chancellor. Se Storbritannien, sp. 665. — Lords of appeal [åvv a'ppīl]. Se Parlament, sp. 799.

Lord A'berdare range [abördä'ör rēndj]. Se Aberdarebergen. Suppl.

Lordkansler (Eng. Lord high chancellor). Se Storbritannien, sp. 665.

Lorénska fonden för befrämjande af socialvetenskaper. Viktor Edvard Lorén, f. i Örgryte vid Göteborg d. 30 Okt. 1857, student i Upsala 1876, egnade sig med förkärlek åt socialvetenskapliga studier. Då han, lidande af obotlig bröstsjukdom, ej kunde få personligen arbeta i sina älsklingsvetenskapers tjenst, beslöt han (redan år 1882) att testamentariskt egna sin förmögenhet åt deras främjande. Lorén afled d. 1 Dec. 1885. Genom testamente, upprättadt d. 29 Nov. s. å., öfverlemnade han nästan hela sin qvarlåtenskap (omkr. 120,000 kr.) åt fem namngifna personer med uppdrag att såsom för ingen ansvarig styrelse, hvilken vid uppkommande ledighet skulle komplettera sig sjelf, använda medlen i nyssnämnda syfte. Icke blott räntor, utan äfven sjelfva kapitalet borde förbrukas inom en tid af högst 50 år. På grund af muntliga uttalanden af testater har en del af medlen användts till grundande af ett offentligt, socialvetenskapligt bibliotek, som f. n. innehåller omkr. 5,000 volymer. Med understöd af fonden hafva åtskilliga personer utgifvit arbeten, hållit föreläsningar, företagit studieresor o. s. v., och på eget förlag har »Lorénska stiftelsen» utgifvit en serie skrifter af socialvetenskapligt eller statistiskt innehåll.

*Lorenz, L. V., tog 1887, med etatsråds titel, afsked från militärhögskolan för att med understöd af Carlsbergfondet egna sig uteslutande åt vetenskapliga forskningar. Han skref Lysintensiteten i regnbuerne (1890) och Primtalsmængden (1891). Han afled d. 9 Juni 1891. Hans »Oeuvres scientifiques» utgifvas sedan 1896 af H. Valentiner på Carlsbergfondets bekostnad. E. Ebg.

Lorenz, Otto Henri, tysk-fransk bibliograf, f. i Leipzig 1831, naturaliserad fransman 1861, bokhandlare i Paris 1861–84, har utgifvit Catalogue général de la librairie française pendant vingtcinq ans, 1840–1865 (4 bd, 1866–71; forts. af L. t. o. m. 1885 i 4 bd, 1876–87, och af svensken D. Jordell för tiden 1886–90), hvartill han lagt 4 bd »Table des matières» för tiden 1840–85.

*Lorenz, O., öfvertog 1885 historiska professuren i Jena.

*Lorenzen. 1. P. H. L. Jfr J. Ottosen: »P. H. L:s historiske gjerning» — 2. H. R. H.-L. lemnade 1893 redaktörskapet vid »Nationaltidende» och blef etatsråd samt 1894 stiftsskrifvare vid Roskilde domkyrka. Han utgaf Livre d'or des souverains (genealogiska tabeller öfver Europas alla furstehus) 1895 och började 1896 utgifva ett »Repertorium över alle danske legater og milde stiftelser». E. Ebg.

*Lorenzo Marques, nu provins, omfattande landet s. om Sambesi, i Estado d'Africa Oriental (Fria staten Öst-Afrika), såsom kolonien Mosambik kallas sedan 1891. Provinsen delas i distrikten Sofala, Inhambane och L. M. Staden L. M., omvexlande med staden Mosambik säte för »statens» kommissarie, är utgångspunkt för den 1895 fullbordade 525 km. långa jernvägen till Transvaal (Pretoria). Staden har omkr. 1,200 innev., oberäknadt några tusen kaffrer, som ej tolereras i staden, utan kampera utanför. L. M. anlades 1545 och uppkallades efter sin grundläggare.

Lorenzo Stecchetti, psevdonym. Se Guerrini. Suppl.

Loreto, departement i Peru, gränsar i n. till Ecuador och Columbia, i ö. till Brasilien och Bolivia. Areal 448,165 qvkm. (nära hälften af republikens hela område). Omkr. 60,000 nybyggare och 350,000 fullkomligt oberoende indianer förklarade sig d. 13 Maj 1896 oberoende under förre gendarmeriöfversten Ricardo Seminario och antogo en egen författning, emedan L. försummades af regeringen i Lima. Hufvudstad är Moyobamba, med omkr. 10,000 innev., men den vigtigaste staden är det vid Amazonfloden belägna Iquitos, som är utan gatuläggning, offentliga byggnader och skolor, men utskeppar kaffe, kakao, sassaparill, tobak, kautsjuk. Peruanska regeringen utrustade två expeditioner till separatismens undertryckande.

Lori, zool. Se Lorislägtet och Papegojor.

*Loricata, zool. Se Pansarreptilier.

*Lorislägtet. Om ärkelorin och mångfärgade lorin se Papegojor, sp. 716.

*Loris-Melikov, M. T., afled 1888 i Nizza.

Loristik, ett namn på vetenskapen folk-lore (se d. o. Suppl.).

*Lornsen, U. J. Jfr Th. Graae: »U. J. L.» (1891).

Källa: Project Runeberg ·