Sida 143
Conradi ...
och oförskräckt kritiker, hade han från 1870 med ett betydande antal skrifter öfver kulturfrågor dragit i härnad mot kälkborgerlighet, hyckleri och medeltidsanda, hvarhälst han mötte dessa makter. Efter sin bosättning i München koncentrerade han sin verksamhet på vitterheten och öppnade äfven der ett fälttåg mot den herskande, ofruktbara konventionalismen. Hans novellsamling Totentanz der liebe (1884), en originel och skoningslös kärlekens fysiologi, bröt vägen för en realistisk novellistik i Tyskland. 1885 uppsatte han tidskriften »Die gesellschaft», ett numera i Leipzig utkommande organ för literatur, konst och socialpolitik, hvilket är den sjelfständigaste tidskrift i Tyskland och har spelat en stor rol i den nytyska realismens förkofran (se Tyska literaturen, sp. 1102). Sjelf är C. emellertid ingen proklamationsskrifvande teoretiker, utan alltigenom konstnär. Han har företagit sig att skildra konststaden Münchens hela kulturlif i en stort anlagd, sammanhängande romancykel, med hufvudsakligt ögonmärke att åstadkomma djup och finhet i de psykologiska detaljerna. Af denna serie hafva hittills utkommit Was die Isar rauscht (2 bd, 1888), Die klugen jungfrauen (3 bd. 1889) och Die beichte des narren (1893). Bland hans öfriga arbeten må nämnas Gelüftete masken. Allerlei charakterköpfe (1890) och Ketzerblut (1892; 2:dra uppl. 1893). Bland sina vittra meningsfränder är C. den sundaste och mest moderate, en kärnfull, lifsglad och öfverlägsen personlighet.
2. Conradi, Johan Gottfried, norsk musiker, broder till A. K. Conradi, f. i Tönsberg d. 17 April 1820, d. i Kristiania i Sept. 1896, arbetade ifrigt på att höja musiksinnet i Norge genom att stifta sång- och orkesterföreningar i flere städer. Han var 1853–54 musikdirektör vid den då nyss grundade Norske theater och ledde 1857–59 abonnemangskonserterna i Kristiania. Han komponerade musik till Gudbrandsdölerne (1861: text af Chr. Monsen) m. fl. teaterstycken, romanser och körsånger samt utgaf Kortfattet historisk oversigt over musikens udvikling og nuværende ståndpunkt i Norge (1878). A. L.
Conräder, Georg, tysk målare, f. i München 1838, utbildade sig vid dervarande akademi och var lärjunge till Piloty, hvars teknik hade starkt inflytande på hans kolorit. Han blef genast känd och erkänd genom en bild af Tilly i Leipzig aftonen före slaget vid Breitenfeld 1631, berömd för sin glänsande färg (1859; nu i Hamburgs Kunsthalle). 1860 flyttade han till Weimar såsom lärare i dess konstskola, och der målade han en af sina mest betydande bilder, Kartagos förstöring, för Maximilianeum i München, till hvilken stad han återvände 1862 och vid hvars konstakademi han blef professor. Der utförde han dels en fresk, Stiftandet af Münchens vetenskapsakademi, dels flere betydande taflor, Tasso i fängelse, Charlotte Corday, som låter porträttera sig förre sin afrättning (1869), Maria Stuart och Rizzio på Holyroods slott i Edinburgh och Kejsar Josef II:s sammanträffande med påfven Pius VI i Neisse m. fl.
Consabrum, latinska namnet på staden Consuegra (se d. o.).
*Conscience, H., dog i Bruxelles d. 10 Sept. 1883. Hans arbeten utgåfvos 1867–80 i 10 bd. 1883 restes honom en minnesvård i Antwerpen.
*Conseil. C. d'état. Se vidare Frankrike, sp. 206. — C. d'arrondissement [darrångdissöma'ng], C. de préfecture [-fäktӯr], C. général [sjeneral], C. municipal. Se Frankrike, sp, 206–207. — C. de prudhommes [pry då'mm]. Se Fabriksdomstolar. — C. des anciens [angsiä'ng], »de gamles råd», och C. des cinq-cents [säng sang], »de femhundrades råd», den franska nationalrepresentationens bägge kamrar under direktorium. Se Femhundrarådet och Frankrike, sp. 225.
Con sentimento, Ital., musikt., känslofullt.
Conshohocken [kå'nnsjå-], ort i nord-amerikanska staten Pennsylvania, vid Schuylkill, har valsverk, gjuterier, bomulls- och yllefabriker. 5,470 innev. (1890). Midt emot, på vestra stranden, ligger fabriksorten West C. (Mingo), med 1,666 innev. (1890).
*Considérant, V. P., afled 1893.
*Consistorium. Om de akademiska konsistorierna se Lunds universitet, sp. 277. — C. regni, »rikskonsistorium», »öfverkonsistorium», det till riksdag församlade presterskapet. Se Presteståndet, sp. 195.
Consivia, Rom. mytol. Se Ops.
Con smania, Ital., musikt., lidelsefullt ända till vansinne.
Consobrini, Lat. (af con, sam-, och soror, syster) syskonbarn.
Con sordino, Ital., musikt., (förkort. c. s.), med dämmare (se d. o.).
*Constable, J., med sin naturåskådning, som då var alldeles ny, men som sedan reformerat hela Europas konst, gillades icke alls i England. Han vann erkännande, först då han 1825, nära 50 år gammal, utställde några taflor på Salonen i Paris, som väckte det största uppseende och belönades med guldmedalj. Ännu i dag erkänna Frankrikes konstlärde, att det var C., som gaf första väckelsen till franska landskapsmåleriets pånyttfödelse och lyftning. Detta glänsande erkännande väckte slutligen äfven hans landsmän, men det är först efter hans död, som de fullt insett hans betydelse. Af honom finnas i Londons National Gallery ett par hufvudarbeten, Sädesfältet och Bondgård i dalen; i Louvre fyra taflor, af hvilka de bästa äro Landskap med regnbåge öfver katedralen i Salisbury och Storm i bukten vid Weymouth; i South Kensigton fem taflor, högst karakteristiska, af hvilka de berömdaste äro Vattenqvarn vid Dedham och Salisbury; men Slätten vid Hampstead med en regnskur i bakgrunden, Båtbyggeri vid Flatfords qvarn och Sanka ängar vid Salisbury äro ingalunda sämre. Hemligheten i C:s stora verkan låg deri, att han framställde den engelska naturen, ur hvilken han med smak valde motiv, som måste slå an, samt att han till natursann teckning och färg lade äfven ett nytt, nämligen luft och ljus, och i det hela observerade och återgaf den atmosferiska omgifningen kring föremålen ute i den fria naturen. C. R. N.
Constans, romerska kejsare. Se Konstans.
Constans [kångsta'ng], Jean Antoine Ernest, fransk politiker, f. i Béziers 1833, var juris
Källa: Project Runeberg ·
