Sida 717
Kuopio ...
*Kuopio. — 4. Staden hade 9,566 innev. 1895. Staden eger ett finskt klassiskt statslyceum, ett svenskt och ett finskt privat reallyceum, i hvilka hvartdera äfven flickor intagas, en finsk statens äfvensom en svensk och en finsk flickskola och förberedande skola. Sedan 1890 är Finlands jernvägsnät utsträckt till K. Å Fagernäs vid K. finnes sedan 1885 en kuroch vårdanstalt för sinnessjuka (för 120 patienter). — 5. Stiftet omfattar efter den omreglering af biskopsstiften i landet, hvilken inträdde med år 1897, utom sjelfva domprosteriet följande kontrakt: Brahestads, Kalajoki, Uleåborgs, Kajana, Kemi och Lappska. Karelens öfre och nedre kontrakt, hvilka före 1897 hörde till stiftet, öfverfördes vid regleringen till det nybildade Nyslotts stift (se d. o. Suppl.). Biskopsstyrelsens och domkapitlets säte är tillsvidare Kuopio stad, men förslag föreligger om dess förflyttning till Uleåborg. I förhållande till läns- och häradsindelningen omfattar stiftet hela Uleåborgs län samt Kuopio, Idensalmi, och Rautalampi härad af Kuopio län med inom dessa områden befintliga städer. — Stiftets areal är 183,747 qvkm., med 422,037 innev. (1894). A. G. F.
Kuorevesi, konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Tammerfors kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus län, Jämsä härad och domsaga. Areal 388 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,672 pers. (1894). A. G. F.
Kuprili, turkiska statsmän. Se Köprili.
*Kur (Kura) har en längd af omkr. 1,300 km.
Kurbskij, Andrej, Michailovitj, furst, rysk härförare och författare, f. 1528, d. 1583. Se Ryska literaturen, sp. 133.
Kuren. Se Kuldsja 2.
Kurg, hindustam. Se Coorg. Suppl.
Kuria-Muria-öarna, en af 5 bergiga öar bestående grupp på Arabiens sydkust, mellan Ras Hassik i v. och Ras Sjirbedat i ö., tillsammans 55 qvkm. De afträddes af sultanen af Maskat till England 1870, då kabeln genom Röda hafvet lades, äro bebodda af några arabiska familjer från motliggande fastland och äro rika på guano, som bortarrenderats.
Kurikka, konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vasa öfre kontrakt, Åbo ärkestift, Finland, Vasa län, Ilmola härad och domsaga. Areal 498 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 7,543 pers. (1894). A. G. F.
Kurjner, folkstam. Se Lesger.
Kurion, fordom stad på Cyperns södra kust. Om de af Cesnola der gjorda fynden se Cypern. Suppl.
Kurkijoki. Se Kronoborg.
*Kurland hade 672,539 innev. 1897.
Kurmandsj. Se Kurderna och Kurdiska språket.
Kur-Pfalz. Se Pfalz.
Kurprins (T. kurprinz), fordom titel på arfprinsen i ett kurfurstendöme.
Kur-rhenska kretsen. Se Neder-rhenska kretsen.
Kur-Sachsen. Se Sachsen och Sachser.
Kur-seme. Se Kurer.
*Kursk. 1. Guvernementet hade 2,394,893 innev. 1897. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 52,908 innev.
Kurskontrollören, sjöv., ett af svenske sjökaptenen F. W. Gleerup och belgiske professorn E. Bech 1896 konstrueradt instrument, medelst hvilket man kan erhålla ett diagram öfver den styrda kursen, d. v. s. giringarnas och afvikelsernas storlek uttryckt såväl med afseende å vinkeln från den rätta kursen som beträffande den tid kursen varit felaktig.
Kurtén, Joachim, finsk affärsman och landtdagsman, f. å kronobostället Fiskarholmen, Kronoby socken, Österbotten, d. 15 Jan. 1836, student 1852, sedermera anställd i handel, var 1861–65 kompanjon i firman A. A. Levón & c:o i Vasa och dref efter dess upplösning exporthandel under eget namn. Han blef verkställande direktör 1862 i Föreningsbankens filialkontor i Vasa och 1879 i Vasa aktiebank. För Vasa stad, till hvars utveckling han verksamt bidragit, har han varit representant i borgareståndet vid landtdagarna allt sedan 1872. 1877–78 och 1882 var han borgareståndets vice talman och 1885, 1888, 1891, 1894 och 1897 dess talman. Såsom medlem af statsutskottet 1877–78 och 1882 arbetade han för utvidgande af ständernas inflytande på statsbudgeten. Såsom vice talman och talman ådagalade han oveld och iakttog en strängt konstitutionel hållning. I sitt tal vid landtdagens öppnande 1891 betonade han, att det borde förunnas Finlands ständer att uttala sig i fråga om de då vidtagna åtgärderna för närmande i vissa afseenden mellan Finland och kejsaredömet. M. G. S.
*Kurtz, J. H., dog 1890 i Marburg.
*Kurtz, K. afled i Stuttgart 1887.
Kuru, konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Tammerfors kontrakt, Borgå stift, Finland, Tavastehus län, Ruovesi härad och domsaga. Areal 949 qvkm. Befolkningen, finsktalande, 4,057 pers. (1894). A. G. F.
Kurucz [ku'rruts], Magyar. (af Lat. cruciatus), egentl. korsfarare, sedermera namn på ett upprorsparti i Ungern (se d. o., sp. 1370).
Kuruma, stad på japanska ön Kiusiu, vid venstra stranden af Tsjikugava. Omkr. 25,000 innev.
Kuruman, ort i Britiska Betsjuanaland, Afrika, 160 km. n. om Griquatown, och station för Londons missionssällskap, med stor skola m. m. Der började Livingstone sin missionsverksamhet.
Kusaie, ö bland Karolinerna (se d. o.).
Kus-Kus (khus-khus). Se Vetiveriarot.
*Kussmaul, A., lemnade professuren 1889.
*Kustbevakning. Se äfven Tullbevakning.
Kustklimat. Se Maritim.
Kustlandet, Österrikisk-illyriska. Se Litorale.
Kustprovinsen (Primorskiska provinsen). Se Sibiriska kustprovinsen.
Kustvipan, zool. Se Tringa.
Kusunda, folkstam. Se Himalaja-folken.
*Kutais. 1. Guvernementet hade 1897 1,144,459 innev. — 2. Hufvudstaden hade s. å. 32,492 innev.
Kutei (Koti, Holl. Koetei), till nederländska sydoch östafdelningen af Borneo hörande sultanat i floden Mahakkams bäcken, mellan Mangkassar-sundet i ö., Bandjermassing i s. och v. samt Beru i n. Omkr. 136,000 innev. Sultanen residerar i Tangarung, der norrmannen C. A. Bock
Källa: Project Runeberg ·
