Tillbaka Read Runeberg

Nordisk familjebok. 1800-talsutgåvan. 20. Supplement. C - Öxnevalla

Originalsida 517
Originalsida 517
Originalsida 516
Originalsida 517
516–517

Sida 517

Göteborg-Borås jernväg ...

2,930,192 tons, deraf 5,628 fartyg om 2,254,943 tons, i utrikes sjöfart. (Sjöfartstrafiken på hamnen i Stockholm står 1 1/2 gång: högre.) På sjömanshuset voro 1895 inskrifna 237 befälhafvare och 3,157 sjömän. Stadens tolagsersättning uppgick till 578,917 kr. — Såsom industristad är G. näst Stockholm den största i riket; fabrikernas antal 1895 var 151, med 7,180 arbetare, ett tillverkningsvärde af 25,245,333 kr. (d. v. s. 10,3 proc. af hela rikets; Stockholms var 27,4 proc.) och en bevillning af 18,868 kr.; främst stod Carnegies sockerbruk och porterbryggeri, med ett tillverkningsvärde af 5,8 mill. kr. Handtverkarnas antal 1895 var 663, med 2,378 arbetare och en bevillning af 13,816 kr. Af kreditinrättningar må utom de i hufvudartikeln uppräknade nämnas G:s enskilda bank, Handelsbanken (1897) och 3 hypoteksinrättningar. — Ang. kommunikationsväsendet må anmärkas, att G. är ändpunkt för Vestra stambanan och Bergslagernas jernväg samt G.–Borås jernväg, hvilka två sistnämnda jämte Vestkustbanan sammanlöpa vid Bergslagsbanans station. Derifrån skall ock utgå den föreslagna banan genom Bohus län. G. har 3 spårvägslinier; en fjerde (elektrisk) är föreslagen. Staden är säte för 4:de distriktets postinspektion och har ett rikt utveckladt telefonväsende. — Angående bildningsanstalterna må nämnas, att staden är indelad i 6 folkskoledistrikt under Allmänna folkskolestyrelsen, att ett arbetareinstitut verkar sedan 1885 och att staden fått en högskola (1891). — Bland föreningar må nämnas G:s konstförening, sällskapet Gnistan, Harmoniska sällskapet, Tekniska samfundet, Handtverks- och industriföreningen, Nautiska föreningen, G:s segelsällskap. Bland samlingar: G:s museum, Fürstenbergs galleri, Konstföreningens periodiska utställningar i Valands hus. Berömda äro C. Larssons väggmålningar i Nya elementarläroverkshuset för flickor. Staden har efter Mindre teaterns brand (1892) endast en teater: Stora teatern (jfr W. Berg: »G:s äldre teatrar» och J. Svanberg: »Anteckn. om Stora teatern i Göteborg, 1859–1893»). — Dagspressen representeras af »Göteborgsposten» och »Göteb. handels- och sjöfartstidning» (liberala) samt »Morgonposten» (sedan 1896) och »Göteborgs aftonblad» (konservativa). — De 6 territoriella församlingarna bilda för gemensamma ärenden en kyrkounion, med kyrkofullmäktige (45 medl.) som beslutande och kyrkonämnden som verkställande myndighet. — G:s magistrat arbetar på 2 afdelningar: Justitieafdelningen, med en borgmästare och 5 rådmän, samt Handelsoch politieafdelningen, med en borgmästare och 2 rådmän. Poliskammare och polisdomstol handhafva polisärenden, för hvilka staden är indelad i 4 kommissariedistrikt. Stadsfullmäktiges antal är 60. För deras val är staden sedan 1893 indelad i 3 valkretsar. Staden utser 3 riksdagsmän i Första och 9 i Andra kammaren. — För fattigvården är staden indelad i 10 distrikt. Jämte den centrala vårdanstalten »Gibraltar» finnes, i Majorna, en särskild försörjningsanstalt. »Allmänna hjelpföreningen» verkar sedan 1891 efter Elberfeldsystemet. Dertill komma det stora Ålderdomshemmet (1896), flere barnhus och barnhem m. m. Utskänkningsväsendet är ordnadt efter »Göteborgssystemet». — Om arbetarebostäderna se Arbetarebostäder. Suppl., sp. 316. — Trots G:s fuktiga och nyckfulla, af regnstormar kännetecknade klimat är dödligheten ringa, till följd af utmärkta anordningar för helsovården (god vattenledning m. m.). Staden har en särskild sundhetsinspektion (fördelad på 6 tillsyningsdistrikt). Främst bland sjukhusen märkes Allmänna och Sahlgrenska, i vinkeln emellan Vestra hamnkanalen och Vallgrafven; 1896 beslöts uppförandet af ett nytt mera tidsenligt sjukhus å Änggården (invid Slottsskogen). — Om G:s vapen se »Göt. fornminnes för:s tidskr.» 1896.

I G. äro garnisonerade Första Göta art. reg. vid Qviberg och, till 1898, Andra Göta art. reg. (på Lilla Otterhällan). Husardetaschementet finnes ej längre i G. 1897 framlade K. M:t förgäfves proposition om anslag till G:s befästande åt sjösidan, der staden ligger värnlös mot hvarje fiende. Kj.

Göteborg–Borås jernväg, normalspårig, 67 km. lång, tillhörig Göteborg–Borås jernvägs aktiebolag, sträcker sig från Almedals station å den statens jernvägar tillhöriga linien Göteborg–Helsingborg till Borås nedre station å Varberg–Borås jernväg. Banan öppnades för trafik d. 15 Dec. 1894. Banans tåg framgå äfven å statsbanelinien Almedal–Göteborg. J. L.

Göteborgs domprostens Norra kontrakt omfattar de sju pastoraten Stora Lundby med Skallsjö och Lerum; Angered med Bergjuni; Starkärr med Kilanda och Nödinge; Östad; Skepplanda med S:t Peter och Tunge; Ale-Sköfde med Hålanda; Romeled med Fors, Upphärad, Åsbräcka och Fuxerna. 1,043 qvkm. 27,276 innev. (1896).

Göteborgs domprosteris Södra kontrakt omfattar med inräkning af en garnisonsförsamling fjorton pastorat och en territoriel fängelseförsamling: Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamling; Göteborgs Kristine förs.; G. Gamlestads förs.; G. Haga förs.; G. Masthuggs förs.; G. Karl Johans förs.; G. garnisonsförs.; Tyska förs. i G.; Örgryte; Landvetter med Härryda och Partille; Fässberg med Kållered och Råda; Vestra Frölunda med Askim; Nya Varfvet (fängelseförs. och t. v. socken): Styrsö; Lundby med Tufve. 53,901 har. 155,025 innev. (1896).

*Göteborgs Handels och Sjöfartstidning har under senare åren, efter det prenumerationspriset nedsatts till 12 kr. och lösnummerpriset till 5 öre, vunnit fördubblad spridning och utgår nu i en upplaga af öfver 10,000 exempl. (lördagarna i omkr. 19,000 exempl.). Derjämte har tidningen börjat utgifva ett särskildt för landsorten afsedt »Veckoblad». Ansvarig utgifvare är sedan 1896 redaktör Henrik Hedlund.

Göteborgs högskola. Under årtionden hade frågan om en högre undervisningsanstalt i Göteborg förberedts dels derigenom att man anordnade offentliga föreläsningar (bl. a. på bekostnad af Renströmska fonden), dels genom debatt i pressen. Två donationer till en högre undervisningsanstalt eller högskola af Fr. Lundgren (400,000 kr.) och Edv. Magnus (200,000 kr.) gåfvo anledning till att högskoleidéns främste ifrare, redaktör S. A. Hedlund, föreslog (1885) hos

Källa: Project Runeberg ·