Sida 867
Norge ...
Materiel kultur. Jordbruket. De taxerade egendomarna utgjorde 1891 ett antal af 207,101, med ett taxeringsvärde af 502,936 »skyldmark». Deras sammanlagda värde efter skyldmarkens saluvärde de fem föregående åren utgjorde 790,694,000 kr. Skörden af spanmål utgjorde s. å. 5,962,353 hl., till ett värde af 38,262,761 kr. (nämligen hafre 3,458,876 hl., korn 1,488,276 hl., råg 333,936 hl., hvete 92,985 hl., ärter 80,354 hl.) och af potates 8,441,403 hl., till ett värde af 24,807,136 kr. — Kreatursstocken utgjordes d. 31 Dec. 1890 af 150,898 hästar, 1,006,449 nötkreatur, 1,417,524 får, 272,458 getter, 121,057 svin och 170,134 renar. Af lefvande djur utfördes 1896 1,199 hästar, 46 nötkreatur och 13,359 får. S. å. infördt 656 hästar, 19,826 nötkreatur, 4,193 får och 1,194 svin. En vigtig utförselartikel är kondenserad mjölk, hvaraf 1896 utfördes 3,5 mill. kg., med ett värde af 2,520,700 kr. »Selskabet for Norges vel» grundade 1895 ett landtbruksmuseum och har i flere amt grundat hushållsskolor för qvinnor af allmogeklassen. Staten har i sin tjenst 7 landtbruksingeniörer, 4 statskonsulenter för husdjursskötsel, 4 mejerilärare med 7 assistenter samt underhåller 8 mejeri- och en ostberedningsskola. En landtbrukshögskola med 12 lärare öppnades 1897 i Aas. Dessutom finnas 18 amtslandtbruksskolor. — Skogsskötseln. Träutskeppningen utgjorde 1896 1,846,098 kbm., deraf hyflad vara 558,551 kbm., sågad 475,239 kbm. och pitprops 146,980 kbm. Man har på senare tid gjort mycket för att hämma skogens ödeläggelse genom att tillsätta skogsinspektörer och skogsförvaltare, och hvarje år inköpas större skogsområden af staten. — Fisket vid Lofoten drifves årligen af 7–8 tusen båtar och 30 tusen fiskare och lemnade 1887–96 en behållning vexlande emellan 4,29–7,26 mill. kronor. Samma siffror för fisket vid Finmarken voro resp. 4–7 tusen, 13–29 tusen och 1,572–4,554 mill. och vid Romsdalen 2,200–2,700, 13–15 tusen och 600 tusen–3 mill. Årliga inkomsten af saltad och torkad torsk (»klippfisk» och »torrfisk») utgör omkr. 14,5 mill. kr. Utbytet af sillfisket varierade 1887–96 mellan 632 tusen hl., med ett värde af 3,536,000 kr., och 1,950,000 hl., med ett värde af 4,973,000 kr. 1891 steg värdet af sillfisket till 6,611,000 kr. — Bergsbruket sysselsatte 1895 1,789 grufarbetare och 226 hyttearbetare. Sammanlagda värdet af grufdriften var 2,221,000 kr., af hyttedriften 1,159,000 kr. Utförseln 1896 utgjorde: af fältspat omkr. 4 1/4 mill. kg. (värde: 202,000 kr.), svafvelkis 41 mill. kg. (519,500 kr.), kopparmalm 30,367,000 kg. (1,518,000 kr.). En guldgrufva i Eidsvold har öfvertagits af ett utländskt aktiebolag. — Industri. 1890 funnos 1,935 fabriker, som sysselsatte 60,956 arbetare (64 mekaniska verkstäder, med 6,647 arb., 70 textilfabr., med 6,500 arb., 223 ång- och vattensågar, med 5,661 arb., 67 sågverk förenade med hyflerier, med 5,132 arb., 18 cellulosafabr. och 51 träsliperier, med sammanlagdt 4,200 arb., 78 skeppsvarf, med 2,494 arb. o. s. v.). — Handel. Omsättningen med utlandet utgjorde 1896 387,988,000 kr., af hvilka 240,217,000 kr. kommo på införseln och 147,771,000 kr. på utförseln. Störst var omsättningen med Storbritannien, 119,364,000 kr. (63,017,000 kr. inf., 56,347,000 utf.), Tyskland. 81,765,000 kr. (63,933,000 inf., 17,832,000 utf), Sverige, 61,084,000 kr. (38,292,000 inf., 22,792,000 utf.), Ryssland, 25,309,000 kr. (21,297,000 inf., 4,012,000 utf.). Tullinkomsterna utgjorde 24,8 mill., deraf i Kristiania 13,8 mill. De vigtigaste införselvarorna voro manufakturvaror (omkr. 36 mill), spanmål (för mer än 35,3 mill. kr.), kaffe (14 mill.), socker (6,1 mill.), tobak (omkr. 3 mill.), vin (4,6 mill.), bränvin (1,3 mill.), råvaror för textilindustrien (omkr. 7 mill.). De vigtigaste utförselartiklarna voro skogsprodukter (omkr. 51,5 mill.) och fiskeriprodukter (38,85 mill). — Skeppsfarten. N:s handelsflotta bestod 1896 af 962 ångfartyg, om 351,799 tons och 12,187 mans besättning, och 6,230 segelfartyg, om 1,214,759 tons och 41,372 mans besättning. På utrikes ort gingo 551 ångfartyg och 3,234 segelfartyg, på inrikes 355 ångf. och 2,895 segelfartyg samt på själoch hvalfångst 56 ång- och 101 segelfartyg.
Kommunikationsväsendet. N:s landsvägar hade 1890 en längd af 25,484 km. Väghållningsväsendet, som står under en »veidirektör», besörjes af amtsingeniörer och amtsvägmästare. Jernvägarnas längd var d. 1 Juli 1897 1,951 km., hvaraf 813 km. med 1,435 m. spårvidd, 1,074 km. med 1,067 m. d:o och 64 km. med 0,75 m. d:o. 1,802 km. stå under statens förvaltning, 149 km. äro privatbanor. Af de förstnämnda äro Kongsvinger–Flisenbanan (49 km.) och Kristianssand–Byglandsbanan (78 km.) uteslutande statsegendom. Om eganderätten till öfriga af staten förvaltade banor se hufvudartikeln. Trafikdistrikten äro numera 7. Sammanlagda anläggningskostnaden för dessa banor utgör 132,416,900 kr. Bruttoinkomsten af de norska jernvägarna utgjorde för 1 Juli 1896–30 Juni 1897 11,728,197 kr., nettobehållningen 3,372,254 kr. Under byggad stå nu för statens räkning 490 km., för enskildes 107 km. En elektrisk jernväg emellan Kristiania och Holmenkollen är under anläggning. I Juni 1898 antog stortinget regeringens förslag till byggande af en 41 km. lång jernväg riksgränsen–Ofoten såsom en fortsättning af svenska banan Luleå–riksgränsen. — Postväsendet, som förskrifver sig från 1647, var ett privilegieradt företag af enskild person till 1720, då en gemensam norsk-dansk generalpoststyrelse tillsattes. Antalet inom landet 1896 befordrade bref var 28,345,800; till utlandet afgingo 4,780,300; från utrikes ort ankommo 5,504,700. Postanstalternas antal s. å. var 2,011, posttjenstemännens 3,701. — Telegrafväsendet. Den 1 Jan. 1855 öppnades den första telegrafförbindelsen, emellan Kristiania och Drammen. 1896 funnos 8,425 km. linie och 20,924 km. trådledning; stationernas antal var 228 och de tjenstgörandes 410. I förbindelse med statstelegrafen står rikstelefonen, som började anläggas 1896. Den 1 Jan. 1898 öfvertog staten de privata telefonledningarna.
Författning och förvaltning. Stadgandet att kronprinsen eller hans äldste son kunde förordnas till vice konung upphäfdes genom beslut i norskt statsråd d. 30 Juni 1891. År 1892 beslöts direkt skatt till staten å inkomst (2 2/3 proc. å inkomst af förmögenhet, 2 proc. å annan
Källa: Project Runeberg ·
