Sida 188
Daillé ...
solfläderspalm, magnolier, mimosor samt framförallt oljepalmen (Elaeia guineensis), D:s rikedom, växa der; vild bomull frodas i mängd. Af frukter finnas bananer, papaj (Carica), kachou, kaffe. Befolkningen odlar majs, jordnötter, jams, arrowrot, indigo. Lagunerna hvimla af fisk och skogarna af antiloper. Men äfven leoparder, hyenor och flere slags ormar dväljas i snåren. Flodhästen lefver i noderna i det inre. Husdjuren äro få: höns. getter, får, svin samt något boskap. Hästar finnas ej. 3) Bergstrakten, som är torr och derigenom mindre fruktbar, eger öfver hufvud samma flora som den föregående regionen, men en mindre rik. — Klimatet är tropiskt och värmen understiger sällan + 24° C. Den hetaste årstiden räcker från Nov. till Juni, blott då och då afbruten af häftiga stormbyar (tornados) med åtföljande regnskurar. I Jan. herskar den brännande nordanvinden, harmattan. Från Juni till Okt. råder regntiden. Temperaturen vexlar mestadels mellan + 30° och + 38° C. i skuggan. Landet är högst osundt för européer, och en längre vistelse för dem omöjliggöres genom dysenteri och sumpfebrar, som råda hela året om. — D:s befolkning är af negerras. Dess hud är mörkt bionsfärgad, men ansigtstypen är angenäm och ofta vacker. Innevånarna kalla sig sjelfva Fon. För öfrigt skilja de sig blott föga från sina vestliga grannar Eve-stammarna, hvilkas språk de tala. De äro fetischdyrkare och vörda särskildt ormarna af slägtet Boa Pytho samt, i vissa trakter, äfven krokodiler. Presterna bilda en mäktig kast, som ofta ingriper i landets styrelse. Sedan gammalt finnes i Whyda en katolsk missionsstation, och antalet katoliker i D. är ej obetydligt. Konungen i det nu upplösta riket D. egde oinskränkt makt öfver allt och alla. Till stöd för sin makt hade han en här af omkr. 10,000 man, dåligt beväpnad, men tapper. Den vigtigaste delen af hären utgjordes af det qvinliga gardet (amasonerna), ungefär 4,000 till antalet, hvilkas vilda mod och grymhet gjort dem till en skräck för denna del af Afrika. — D. såsom rike fanns redan, då portugiserna på 1500-talet landstego på denna del af Guineakusten, och var då kändt under namnet Dauma. Från Allada utsträckte de dahomeiske konungarna sitt välde öfver Kana och Abome. År 1708 intog konung Guadja-Crudo staden Savi vid kusten. Innevånarna från Sari grundlade staden Glewe, af portugiserna benämnd São João d'Ajuda och af engelsmännen Whyda. Vid den tiden upphörde eröfringarna och efterträddes af förhärjande plundringståg mot rikets grannar, hvarvid man hufvudsakligen bemäktigade sig slafvar, hvilka afyttrades vid kusten (»Slafkusten»). Hvarje märklig seger eller händelse firades i Abome med storartade religiösa fester, hvarvid hundratals krigsfångar nedslagtades till offer åt gudarna. Då Frankrike 1890 annekterade den till D. hörande staden Kotonu för att få en förbindelse med det i det inre i landet liggande Porto Novo, som ställt sig under dess protektorat, utbröt krig. Konungen af D. segrade och kunde 1890 sluta en ärofull fred, genom hvilken fransmännen förbundo sig att för Kotonu betala en årlig skatt af 20,000 francs. Men 1892 kämpade fransmännen, under general Dodds, med bättre lycka. Efter två månaders förbittrade strider, och sedan D:s stridskrafter fullständigt tillintetgjorts, besattes Abome d. 17 Nov. I Juni 1893 gaf sig konung Behanzin fången. Landet delades af fransmännen i tre delar: konungariket Abome, under Agoliagbo, och konungariket Allada (i hvartdera af dessa riken utöfvas styrelsen af en inhemsk konung under uppsigt af en fransk kommissarie) samt provinsen Whyda, hvilken fullständigt annekterades af fransmännen. Haidukiewicz-Pomian.
Daillé [daijē], Jean, fransk teolog. Se Dallaeus.
Daily Chronicle [dēli krå'nicköl], daglig morgontidning i London, grundlades af Edw. Lloyd, som 1876 köpte det gamla »Clerkenwells news» och förvandlade det till ett specielt Londonblad. Tidningen, måhända den inflytelserikaste i England för närvarande, är oberoende, men står närmast det radikala partiets venstra flygel samt sysselsätter sig mycket med arbetarefrågan och andra sociala frågor; den utkommer i en upplaga af omkr. 700,000 exemplar. D. C. eges nu af grundläggarens son Frank Lloyd och hans tre bröder. Hufvudredaktör är Alfred Ewen Fletcher, förut utgifvare af »Cyclopaedia of education».
Daily News [dēli njus; »dagens nyheter»], en engelsk daglig tidning, som uppsattes i London d. 21 Jan. 1846 af bl. a. Ch. W. Dilke och författaren Ch. Dickens, hvilken sistnämnde redigerade de 17 första numren. Den upparbetades af Thomas Walker, Frank Hill och H. W. Lucy; nuvarande redaktör är Sir John K. Robinson. Tidningen, som är det mest ansedda af landets liberala pressorgan och har den vidsträcktaste spridningen, i det att den finner väg till alla delar af jorden, utgår i en upplaga af omkr. 130,000 ex. (denna siffra öfverträffas vida af några andra liberala tidningars, men dessa finna hufvudsakligen läsare t. ex. inom London). D. N. har förfäktat Manchester-skolans nationalekonomiska grundsatser. Under de senaste årtiondena har tidningen alltmera blifvit ett hängifvet organ för Gladstones parti och alla hans politiska syftemål. Den kostar sedan 1868 1 penny pr nummer och innehåller nu tre gånger mera än ursprungligen, då lösnummerpriset var 5 pence (= 37 öre). Dess spridning tog egentlig fart först 1870, då ett slösande bruk af telegrafen samt glänsande krigskorrespondenser (af Archibald Forbes) med ens gjorde dess lycka. 1876 afslöjade dess krigskorrespondent Mac Gahan först af alla de turkiska grymheterna i Bulgarien.
Daily Telegraph [dēli te'lligraff; »dagstelegrafen»], en i London utkommande daglig tidning af liberal färg. Tidningen uppsattes 1855 och hade motigheter att bestå, tills Edw. Lawson vardt dess utgifvare och ryckte upp den, så att dess upplaga sedermera stigit till 310,000 exemplar. Den var det första pennybladet och har lagt an på en »pigg» ton samt allsidighet i val af ämnen. I motsats till Gladstone-organet »Daily News» har D. T. visat sig ryssfientlig. Den egnar mycken uppmärksamhet åt stora sociala spörsmål. Tidningen vann rykte genom att bekosta dels assyriologen G. Smiths forskningsfärd till Mesopotamien (1873), dels, i förening med »New York Herald», Stanleys andra expedition till Afrika (1874–77), å hvilken Kongo-flodens hela lopp fastställdes. En
Källa: Project Runeberg ·
