Sida 582
Huercal-Overa ...
Huercal-Overa, stad i spanska prov. Almeria, i en dal på södra sidan af Sierra de las Estancias. 15,630 innev. (1887).
*Huesca. 1. Provinsen beräknas nu hafva en areal af 15,149 qvkm. och hade 255,137 innev. 1887. 2. Staden hade 13,041 innev. s. å.
*Hufeland, C. W. Öfvers. »Konsten att lefra länge» utkom 1797 (i sammandrag 1837).
*Hufvaröd. 3,890 har. 1,113 innev. (1896).
Hufvud, bot. Se Blomställning. Suppl.
Hufvudafsked. Se Afsked. Suppl.
*Hufvudaxel. Jfr äfven Lins.
Hufvudbevis, jur. Se Motbevis.
Hufvudfluss, med. Se Hufvudvärk. — Hufvudflusspiller. Se Koloqvint.
Hufvudredare. Se Rederi.
*Hufvudskål (sp. 9–10). Fig. b och d byta plats.
Hufvudsnittet, fys. Se Principalsnittet.
*Huggenäs. 3,689 har. 636 innev. (1896).
*Huggins, W. Jfr. Astrofotografi. Suppl., sp. 431.
Hughenden [hjūändn; lokalt äfven hi'ttsjenden], by i engelska grefsk. Buckingham, 3 km. från High Wycombe. Omkr. 1,800 innev. Orten är bekant som earl Beaconsfields landställe, och han ligger jämte sin maka begrafven i kyrkan, der drottning Viktoria egnat hans minne ett marmormonument.
*Hughes, T., sedan 1882 domare i grefsk. Chester, dog 1896.
Hughes [hjūs], David Edvin, engelsk-amerikansk uppfinnare, f. 1831 i London, professor i musik och naturvetenskap vid en högskola i Kentucky, uppfann 1855 en trycktelegraf (se Elektriska telegrafen, sp. 378), som efter hand vunnit insteg i nästan alla Europas land samt i den internationella telegrafsamfärdseln tillkämpat sig plats bredvid Morses system. H. uppfann 1878 mikrofonen (se d. o.) och 1879 den s. k. induktionsvågen (för utrönande af metallernas molekularbeskaffenhet).
*1. Hugo, V. M., afled d. 22 Maj 1885 i Paris och begrofs d. 1 Juni i Pantheon. Hans Oeuvres complètes utgåfvos 1830–89 i 48 bd. 1896 började P. Meurice utgifva hans bref.
Hugo Schwartz, psevdonym. Se Vinsnes.
Huimling. Se Hümmling.
*Huitfeldt, H. J., bär sedan 1880, då han blef innehafvare af fideikommisset Kaas, namnet H.-Kaas, och blef 1896 riksarkivarie.
Huittinen, det finska namnet på Hvittis.
Hujus, Lat. (genit. af hic, denne, med underförstådt mensis, månad, anni, år, l. d.), denne, innevarande (månad, år).
*Hulared. 1,927 har. 233 innev. (1896).
*Hull utgör sedan 1888 eget grefskap (33,3 qvkm.) och hade 200,044 innev. 1891. Dess hamn besöktes 1891 af 5,649 fartyg, om 2,59 mill. tons (deraf 2,359 fartyg om 503,000 tons, i kusthandel). S. å. utfördes britiska produkter till ett värde af 289,3 mill. kr. samt utländska och kolonialvaror för 88,2 mill. kr. Införselns värde beräknades till 473,4 mill. kr.
Hull [höll], stad i Canada, prov. Quebec, vid floden Ottawa, midt emot staden Ottawa, till hvilken det kan räknas som en industriel förstad. 11,265 innev. (1891). Sågverk, ljusfabrikation och stor trävaruhandel.
Hulst, stad och fordom stark fästning i nederländska prov. Zeeland, genom en sidokanal förenad med kanalen Terneuzen–Gent. Omkr. 2,500 innev.
*Hult, socken. 11,844 har. 1,355 innev. (1896).
Hult, bruksegendom. Se Åby.
*Hulterstad. 5,201 har. 963 innev. (1896).
*1. Hultin, K. M., afled i Linköping d. 1 Maj 1883.
*Hultmann, F. V., afled d. 9 Juni 1894 i Köpenhamn.
Hultsfred–Vesterviks jernväg. Se Norsholm–Vestervik–Hultsfreds jernväg. Suppl.
*Hultsjö. 10,667 har. 1,727 innev. (1896).
Humajnabad. Se Bebek.
Humanistiska vetenskapssamfundet i Upsala, Kungliga. Se Westin, J., sp. 728.
Humanitär (Fr. humanitaire. Jfr Human), menniskovänlig, som afser främjandet af menniskornas väl.
*Humann, K., började 1890 sina likaledes resultatrika utgräfningar i Magnesia, utnämndes 1894 till geheime regeringsråd och dog i Smyrna d. 12 April 1896. H. eger genom sina pergamenska gräfningar samma betydelse för vår kännedom om den hellenistiska perioden som Schliemann för urtiden.
*Humble, J. L., lemnade rektoratet 1889, men qvarstår såsom lektor.
Humboldtin, miner. Se Oxalit.
*Hume, H. dog 1873 i Yass, Nya Syd-Wales.
Humit, miner. Se Kondrodit.
*Humla, socken. 1,671 har. 327 innev. (1896).
*Humle. Se vidare art. Öl.
Humlebok, bot. Se Ostrya.
*Humlegården prydes af statyer af Linné (1885; modellerad af Fr. Kjellberg) och Scheele (1892; mod. af J. Börjeson) samt gruppen Farfadern (1896; mod. af P. Hassel berg).
Humleklöfver, bot. Se Medicago.
Humlemal, zool. Se Vaxmal.
Humlemjöl, detsamma som lupulin. Se Humle.
*Hummel, A. D., lemnade 1831 eller i början af 1832 Petersburg och bosatte sig i finska staden Ekenäs, der han afled d. 20 Okt. 1836. Han var korresponderande ledamot af ryska vetenskapsakademien. Jfr K. F. W[erne]r: »Arvid David Hummel och hans familj» (i »Sv. autografsällskapets tidskr.», II, 1895).
Hummel, Ferdinand, tysk tonsättare, f. 1855, elev af Kudorff, Kiel, Bargiel m. fl., har gjort sig allmännare känd genom den starkt »veristiska» operan »Mara» (1893, Stockholm 1894) samt i öfrigt komponerat flere större kör- och orkesterverk, kammarmusik, stycken för violoncell, piano o. s. v. A. L.
Hummelshof (Estn. Ummuli), ort i Helmet socken, kretsen Fellin, Livland, vid Embach före hennes inflöde i Wirtzjerv-sjön. Der besegrades svenskarna under W. A. von Schlippenbach d. 19 Juli 1702 af en minst femdubbelt starkare rysk här.
*Hummer. Hummern fortplantar sig enl. somliga nyare forskare (Herrick) endast hvart annat, enligt andra (Ehrenbaum) hvart fjerde år. Detta
Källa: Project Runeberg ·
