Sida 298
Egypten ...
säkerhet för deras lån. Dessa statsdomäner omfattade 1891 178,747 har och ligga till större delen i Nedre E., medan de i kedivens enskilda ego befintliga Daira Sarie (212,000 har) mest ligga i Öfre E. Mycken jord tillhör ock moskéerna och skolorna (denna jord, »vakf», hafva engelsmännen tagit i beslag för ockupationskostnader) samt bolag, främst Sueskompaniet, och några stora godsegare, men deras antal, som aldrig varit stort, minskas fortfarande. — Näringsfliten har knappast ökat sig på 1880- och 1890-talen. Handeln led visserligen genom förlusten af Sudan, men det genom engelsmännens åtgärder förbättrade ekonomiska läget har medfört icke oväsentlig stegring i synnerhet af exporten. Denna, som 1895 hade ett värde af 12,63 mill. egypt. pund, består företrädesvis af bomull (för 9,46 mill. pd), bomullsfrö (för 1,2 mill.), bönor (för 0,47 mill.) och socker (för 0,47 mill. pd), spanmål af olika slag, hudar och skinn, hvilket nästan allt går öfver Alexandria, medan af den förr stora utförseln från Sudan endast en obetydlig mängd kommer till Sauakin. Införseln hade s. å. ett värde af 8,39 mill. pd. Närmare 60 proc. af E:s export gå till England, och omkr. 35 proc. af importen förskrifva sig från detta land. Nästan hela grosshandeln ligger i händerna på européerna, som i E. upprättat ett antal banker. — E:s sjöfart sammanfaller väsentligen med Alexandrias, enär trafiken i Port Said och Sues är nästan uteslutande transito genom Sueskanalen och den i Sauakin och Koseir är af föga betydenhet. — Jernvägarna hade 1895 en längd af 2,043 km.; hufvudlinierna äro Kairo–Alexandria (211 km.), Kairo–Sues (246 km.) och Kairo–Siut (368 km.). Statens telegraflinier hade s. å. en längd af 3,491 km. — Myntenheten är piastern (tariftpiastern); 100 piaster l. 1,000 milliemes äro = 1 egyptiskt pund (18,45 kr.). I guld präglas pund och napoieoner (1 napoleon = 20 frcs = 77,15 piaster). Fältmått är feddan = 42 ar; mått för torra varor äro ardeb = 1,98 hl.; vigt kantar = 44,9 kg. Enligt 1882 års census voro 6,051,625 muhammedaner, 514,521 kristna (408,903 kopter, 57,389 rom. katoliker, 42,066 grek. katoliker, 4,536 protestanter, 1,627 armeniska kristna) och 15,769 judar. 1894 beräknades 7,069,200 vara muhammedaner, 475,000 kopter, 164,000 andra kristna och 30,800 judar m. fl. Katolikerna af latinsk ritus hafva en ärkebiskop i Alexandria samt två apostoliska vikarier; den grek. ortodoxa kyrkan har en i Kairo residerande patriark af Alexandria, E., Pentapolis och Etiopien; armenierna bilda församlingar i Alexandria och Kairo, i hvilken sistnämnda stad deras biskop residerar. En katolsk mission har funnits i E. sedan förra hälften af 1500-talet; katolikerna hafva nu kyrkor i många af de större städerna. De protestantiska kyrkorna äro representerade genom tre missioner, genom miss Whatelys skolor, genom de amerikanska unerade presbyterianerna, hvilka med framgång verka särskildt bland kopterna, samt genom engelska kyrkans mission i Kairo (sedan 1882). Dessa missioner underhålla äfven skolor och uppfostringsanstalter. En utomordentligt välsignelserik verksamhet har utvecklats af miss Whately, hvilken i Kairo, Damiette m. fl. st. grundat 8 protestantiska skolor, i hvilka 300 gossar och 200 flickor, till större delen muhammedanska barn, undervisas. Hon har äfven anlagt sjukhus i Kairo samt diakonisshus i Kairo och Alexandria.
Genom den engelska ockupationen af 1882 (se nedan) inskränktes kedivens makt särskildt i finansförvaltningen, hvilken står under kontroll af en på Englands förslag af kediven utnämnd engelsk rådgifvare, utan hvars medverkan och bifall ingen finansiel operation får företagas. Han har rätt att taga plats i ministerrådet, men eger ingen verkställande makt. Ministèren består nu af 6 departementschefer: för inrikes-, finans-, justitie-, krigsärenden, för allmänna arbeten och undervisning, för utrikesärenden. Den 1 Maj 1883 promulgerade kediven en organisk lag, hvarigenom skapades ett antal representativa institutioner, grundade på allmän omröstning i syfte att åstadkomma ett mera konstitutionelt styrelsesätt. Dessa institutioner voro ett lagstiftande råd, en generalförsamling och provinsutskott. Det förstnämnda, bestående af 30 medlemmar, är en konsultativ korporation i lagstiftningsfrågor, för hvilken hvarje förslag till allmän lag måste framläggas för att pröfvas, men regeringen är ej tvungen att följa dess råd. De båda andra institutionernas funktioner äro ock af begränsad natur, men inga direkta skatter kunna påläggas utan generalförsamlingens medgifvande; den sammankallas hvartannat år. — Budgeten för 1896 upptog statsinkomsterna till 10,26 mill. egypt. pund, deraf 5 mill. i direkta skatter, och statsutgifterna till 9,6 mill., deraf 3,77 mill. pd till räntor och amorteringar å statsskulden och 665,041 pd såsom tribut till Turkiet. Statsskulden uppgick vid 1895 års slut till 104,636,900 pd sterling. Armén reorganiserades 1883 af Baker pasja och har sedan dess till öfverbefälhafvare haft en britisk generalsperson med titeln sirdar, hvarjämte ett 70-tal engelska officerare tjenstgöra i densamma. Dess styrka uppgår till omkr. 15,000 man. Sedan upproret 1882 har en engelsk ockupationsarmé på omkr. 4,000 man qvarstått i landet. Någon verklig krigsflotta finnes icke. — Vapnet är en rund, blå sköld, å hvilken äro anbragta tre silfverstjernor, omslutna af en åt v. vänd månskära i silfver; skölden omgifves af en ring med stjernor, hvarje stjerna omgifven af två månskäror, och bakom skölden korsa hvarandra tre par med hästsvansar behängda och med halfmåne och stjerna smyckade sceptrer; på skölden hvilar en kunglig krona med halfmåne och stjerna.
Historia. Sedan Tevfik pasja 1879 utnämnts till kediv, öfverlemnades skötseln af statens finanser åt en engelsk och en fransk kommissarie, som återupptogo räntebetalningen på skulden och bragte budgeten i jämnvigt, men för ändamålets vinnande nödgades öka skatterna, inskrida mot den snikna ämbetsmannakåren och reducera hären. Begagnande sig af det missnöje dessa främlingarnas åtgärder framkallade, tvang öfverste Arabi pasja (se denne. Suppl.), i spetsen för ett militäriskt-nationelt parti, 1881 kediven att afskeda premierministern Riaz pasja, som var emot arméns ökning, och att sammankalla en notabelförsamling, hvarefter han 1882, utnämnd till krigsminister, fordrade upphäfvande af den europeiska
Källa: Project Runeberg ·
