Sida 897
Pálffy ...
beteckna det af sammanskrufvad, oerhördt skroflig is fyllda hafvet, som de 1876 funno n. om Smiths sund och dess fortsättningar på Grönlands vestra sida. Teorien om en urgammal is i polarhafvet är emellertid lika falsk som teorien om »det öppna polarhafvet». Fysiska faktorer omöjliggöra hafvets frysning under en viss grad, och stormar och tidvatten kunna på några dagar bryta upp den »bergfastaste» is. Endast i grunda vikar och sund kan isen ligga i åratal. Kj.
*Pálflfy, Béla, dog 1897.
Palghat, stad i distriktet Malabar, Madras, Indien, vid Madrasjernvägen, i det 38 km. breda P.-passet mellan Nilghiribergen i n. och Cardamon-bergen i s., vid floden Ponani. 39,481 innev. (1891). Katolsk och protestantisk (Basel-) mission.
*Palgrave. 2. F. T. P. tog 1895 afsked från professuren och afled 1897. — 3. W. G. P. blef 1885 engelsk generalkonsul i Monte video och afled der 1888.
Paliche, Peter. Se Ehrenheim.
Palingenia, zool. Se Strandfrat.
Palisa, Johann, tysk astronom, f. i Troppau 1848, sedan 1880 adjunkt vid Wiens observatorium, upptäckte 1874–92 medelst tub 83 småplaneter.
Palissadmur, befästningsk. Se Ringmur. 1.
Palladiumguld, miner. Se Porpezit.
*Pallin, J. E., tog 1897 afsked från lektoratet.
Palliot [-iå'], Pierre, fransk boktryckare, skriftställare, f. 1608, d. 1698, utgaf bl. a. den af Louvan Geliot (d. i Dijon 1641), advokat vid parlamentet i Bourgogne, författade Indice armorial (1635) i en betydligt tillökad upplaga under titeln La vraye et parfaité science des armoiries ou l'indice armorial (2 vol., 1660), en ordbok, som är ett standardverk inom den heraldiska vetenskapen. Den började 1895 utgifvas i en facsimilerad upplaga, försedd med 5,000 figurer.
*Palm, J. Ph., föddes 1768.
*Palm, G. V., dog i Stockholm d. 20 Sept. 1890. — Hans dotter Anna P., f. 1859, är aqvarellmålarinna (hufvudsakl. arkitektur- och vedutabilder).
Palmarola, en af Ponzaöarna (se d. o.).
Palmcrona, von. Se Boberg, K. G. Suppl.
Palme, Bror August, skådespelare, f. i Kalmar d. 17 Dec. 1856, debuterade 1874 på Nya teatern i Stockholm, tillhörde derefter enskilda teatrar, bl. a. Stora teatern i Göteborg (1881–85), och engagerades 1885 vid k. teatern, der han 1887 blef premieraktör och uppträdt hufvudsakligen såsom »förste älskare» (Ambrosius, Ruy Blas, Ernesto i »Galeotto», Robert i »Ära», André i »Dora» m. m.).
*Palmeirim, L. A., afled 1893.
*1. Palmén, J. F., afled i Helsingfors d. 30 Juni 1896.
*2. Palmén, J. A., var en af initiativtagarna till grundläggandet af »Sällskapet för Finlands geografi» 1888 och har fungerat från början såsom dess sekreterare.
*3. Palmén, E. G., var vid landtdagarna 1891–97 representant i presteståndet, valdes gång på gång till medlem af jernvägsutskottet samt blef 1897 led. af jernvägskomitén, i hvilken han fungerade äfven såsom sekreterare. (Se Rättelser, bd 18, sp. 850.)
Palmer [pāmör], R., engelsk jurist. Se Selborne.
Palmgrenska samskolan. Se Praktiska arbetsskolan för barn och ungdom (äfven i Suppl.).
*Palmieri, L., afled 1896 (ej 1882) såsom professor i kosmisk fysik vid universitetet i Neapel.
*Palmqvistska fonden egde vid 1897 års slut en behållning af 446,942,03 kr.
*3. Palmstierna, K. O. — Hans son öfverceremonimästaren Karl Fredrik Herman P. afled i Stockholm d. 20 Jan.. 1896. — Nils Axel Hjalmar P. utträdde ur statsrådet d. 22 Juni 1892, sedan riksdagen s. å. förkastat det af honom framlagda härordningsförslaget, och utnämndes till landshöfding i Jönköpings län. S. å. fick han afsked ur generalitetet med tillstånd att qvarstå såsom generalmajor i dess reserv.
Palo Alto, småstad i Kalifornien, 53 km. s. om S. Francisco, nära södra änden af S. Franciscoviken, bekant genom det der belägna Leland Stanford J:r university, stiftadt af L. Stanford och doteradt med ett kapital af mer än 30 mill. doll. samt öppnadt 1891 med 40 lärare och 550 studerande. 1896–97 hade det omkr. 1,100 studerande, bland dem 400 qvinnor.
Paltamo. Se Paldamo. Suppl.
Paltaselkä. Se Ule träsk.
Paludan, Julius, dansk literaturhistoriker, född d. 11 Aug. 1843 i Allinge på Bornholm, blef 1862 student och 1868 teol. kandidat, egnade sig sedan åt literaturhistoriska studier, tog 1875 doktorsgraden samt blef 1884 docent och 1892 professor vid universitetet. Hans vigtigaste arbeten röra sig omkring den främmande literaturens inverkan på den danska: Om Holbergs Niels Klim med særligt hensyn til tidligere satirer (1875) och Renaissancebevægelsen i Danmark (1885). Han har dessutom skrifvit Danmarks literatur i middelalderen med henblik til det övrige Nordens (1896) med fortsättningen Danmarks literatur mellem reformationen og Holberg. P. har ock skrifvit Det höjere skolevæsen i Danmark, Norge og Sverige (1885). E. Ebg.
Palus Maeotis, Meotis-sjon. Se Maiotis.
Palus Tritonis. Se Djerid. Suppl.
Palvoinen, finsk mytol. Se Tuuri.
Palzig. Se Züllichau.
*Pamir. Öfver Pamirlanden, hvilka ansetts vara säte och utgångspunkt för en uråldrig, genom fysiska inflytanden och historiska omhvälfningar tidigt tillintetgjord kultur, låg till för kort tid sedan ett hemlighetsfullt dunkel, som först på sista tiden börjat skingras, om än ovisshet i åtskilliga punkter ännu råder. Den förste europeiske resande på P. var Marco Polo; den katolske missionären B. Goës gick 1603 öfver P. sannolikt samma väg som Polo öfver södra delen. Derefter dröjde det mer än två hundra år, innan någon europé besökte södra P. Med engelsmannen J. Woods färd 1838 inleddes perioden för de nya vetenskapliga forskningarna, i hvilka företrädesvis ryssar och engelsmän deltagit, på sista tiden äfven svensken S. Hedin (1893–94) och dansken O. Olufsen (1896–99). Af stor strategisk vigt ej
Källa: Project Runeberg ·
