Sida 472
Giessen ...
mineralogiska och geognostiska beskaffenhet han i en dagbok (»G:s mineralogiske rejse i Grönland», utg. af Johnstrup 1878) gifvit de första och mycket värdefulla upplysningarna. G. blef 1814 professor i mineralogi och kemi i Dublin och dog 1833.
*Giessen hade 22,932 innev. 1895. Två gymnasier och en forstläroanstalt.
Giesshübl-Puchstein [giss-; hårdt g], badort i Böhmen, 11 km. n. ö. om Karlsbad, i Egerdalen, har kolsyrerika natronkällor samt en vattenoch vasslekuranstalt. Det under namnet »Mattonis Giesshübler Sauerbrunn» i stor skala (omkr. 8 mill. flaskor årligen) i handeln utkommande vattnet nyttjas som bordsdryck, men äfven som medel mot sjukdomar i andedrägtsorganen.
Giiffard, Hardinge Stanley. Se Halsbury. Suppl.
*Gift. Apotekare eller provisor är ej skyldig att deltaga i rättsmedicinska obduktioner och dervid förekommande kemiska prof, men det åligger dem att tillhandahålla burkar och oxblåsa till öfverbindning för likdelars insändande till Medicinalstyrelsen och rättskemisten. Eter sättes ej till likdelarna, emedan sådan försvårar undersökning på fosfor. — Jfr Motgift, Toxikologi, Växtgift.
*Giftbok. Visitator afslutar ej längre arsenikboken (se d. o., äfven i Suppl.) vid visitationerna (bokslutet verkställes af apotekaren), utan endast antecknar i densamma arsenikförrådets tillstånd.
Giftek, bot. Se Rhus.
*Giftmord. Enligt Finlands nya strafflag af 1889 straffas den, som uppsåtligen tagit annan afdaga medelst gift, enligt de allmänna bestämmelserna om uppsåtligt dödande. Gick uppsåtet endast ut på att skada, men följde döden af gerningen, kommer ett särskildt stadgande till tillämpning, enligt hvilket högsta straffet är tukthus på lifstid. Den särskilda straffbestämmelse för giftmord, som fanns i Norges strafflag af 1842, har utgått vid 1889 års revision. Hade gerningsmannen uppsåt att döda, tillämpas de vanliga stadgandena om uppsåtligt dödande och i annat fall bestämmelserna om uppsåtlig misshandel med dödlig utgång, enligt hvilka emellertid användningen af gift är en straffskärpningsgrund, så att straffet t. o. m. i vissa fall (då gerningsmannen hade öfverlagdt uppsåt att åstadkomma betydlig kroppsskada) kan uppgå till dödsstraff. J. H–r.
*Giftoman. Se Adel. Suppl.
*Giftorätt, jur. I det förslag till ändring i vissa delar af Giftermålsbalken, hvaröfver Högsta domstolens yttrande 1896 blifvit infordradt, har intagits sådan bestämmelse att stadsfastighet i afseende å makarnas inbördes rätt blir likställd med fast egendom på landet, till följd hvaraf i den fasta egendom, som man eller hustru före eller under äktenskapet ärft eller förut förvärft, giftorätt ej tillkommer andra maken. L. A.
*Giftostämma. Se k. kung. d. 10 Nov. 1882.
Gift qvinnas eganderätt. Se Föreningen för gift qvinnas eganderätt. Suppl. och Giftorätt.
Giftskydd, giftskyddande medel. Se Antitoxiner. Suppl.
Giftstadga. Ytan af det stycke tapet o. d. (sp. 1175), som skall underkastas prof på arsenik, är (enl. k. kung. d. 18 Nov. 1892) reducerad till 200 qvcm. och af tyg o. d. (sp. 1176) till 100 qvcm.
Giftsumak, bot. Se Rhus.
Gifva glatta laget, sjöv. Se Lag.
Gigantosomi (af Grek. gigas, jätte, och soma, kropp). Se Missbildning, sp. 94.
Gigantostraca, zool., paleont. Se Merostomata.
Gigartina mamillosa, farmak. Se Caragheen.
Gigelsärt, bot. Se Käringtand och Lathyrus.
Gigerl, T., ett i Wien uppkommet ord motsvarande det engelska dandy (se d. o.).
*Gigg. — 2. Se Utriggare 2.
*Gigoux, J. F., afled 1894.
*Gigtåg. Alla större segel, såväl rå- som gaffel- och stagsegel, hafva gigtåg, hvilka benämnas efter de segel de tillhöra, t. ex. fockegigtåg efter focken, förmärsegigtåg efter förmärsseglet o. s. v. L. H.
*Gikt. Sp. 1181, r. 1 nedifr. står svartnar bör vara svullnar.
*Gilbert, William, läkare och fysiker. Se vidare Elektricitet, sp. 363–364.
*Gilbert, Henry, 1884–90 professor i agrikulturkemi vid Oxfords universitet, blef 1888 led. af svenska Landtbruksakademien.
*Gilbert, W. S., numera ledare af Savoy-theatre i London, har skrifvit bl. a. texten till A. Sullivans operett »The mikado» (1885).
Gilbert [ṡjilbär], Zelia. Se Trebelli.
*Gilbert-öarna, hvilka äro korallbildningar, hafva värde för Storbritannien såsom anhaltspunkter å den föreslagna telegraflinien från Britiska Columbia till Australien och Nya Zeeland och såsom kolstation för ångare å denna väg samt mellan Panamanäset, Australien och Öst-Asien. 1892 ställdes de under britiskt skydd, hvarefter en engelsk kommissarie residerar på ön Apaiang,
Gil de Zarate. Se Gil y Zarate.
*Giles, J. A., dog 1884.
Giles [djejls], Ernest, australisk forskningsresande, f. 1847 i England, har företagit flere större forskningsresor inom Australien: 1872 till det centrala inlandet, för att finna Murchisons källor, hvarunder han upptäckte Liebigbergen och saltträsket Lake Amadeus, men måste vända vid 129° 38f ö. lgd; 1873–74 från Albergafloden längs 27:de breddgraden till 126° ö. lgd, då han tvangs att återvända; 1874 från Port Fowler vid Australbukten i nordlig och östlig riktning genom ödemarker, som utan de medförda kamelerna varit omöjliga att passera; 1875–76 från Port Augusta vid öfverlandstelegrafen till Lake Gairdner, derifrån mot v. genom Sydoch Vest-Australien längs 30:de breddgraden till Perth vid vestkusten; återvägen togs från floden Ashburton mellan 24:de och 25:te breddgraden till Peakestationen vid öfverlandstelegrafen. G. har skrifvit Geographical travels in Central-Australia (1874), The journal of a forgotten expedition (1880) och Australia twice traversed (2 bd, 1889).
Gilge [hårda g]. Se Njemen.
Gilgen, Gilijen, T. Se Aegidius den helige. Suppl.
*Gill, A., afled i Paris d. 1 Maj 1885.
Gill, David, engelsk astronom, f. 1843 i Aberdeen, Skotland, sedan 1879 föreståndare
Källa: Project Runeberg ·
