Sida 367
Faliscus ...
Faliscus. Se Gratius.
Falk, Matths, universitetslärare, matematiker, f. i Eskilstuna d. 19 Sept. 1841, blef student i Upsala 1861, filos. doktor 1869, docent i matematik s. å., lektor i matematik och fysik vid högre elementarläroverket i Skara 1876 och i Upsala 1877. Efter att flere terminer hafva förestått e. o. professuren i matematik vid Upsala universitet och åtskilliga gånger hafva förordnats att uppehålla professorns i mekanik examensskyldighet utnämndes han 1890 till professor i matematik. F:s arbeten sträcka sig öfver många och olikartade områden af matematiken. Äfven om det icke lyckats honom att framdraga några nya resultat af större betydelse, så vittna de dock om vidsträckta kunskaper och utmärkt framställningsförmåga. Hans många matematiska afhandlingar äro till största delen utgifna i Upsala universitets Årsskrift, i »Nova acta reg. soc. scient. Ups.», i »Tidskr. f. mat. o. fys.», af hvars redaktion han var medlem 1874, samt i »Acta mathematica», äfvensom i danska, tyska, franska och engelska tidskrifter. Dessutom har han utgifvit Lärobok i determinantteoriens första grunder (1876) och Lärobok i plan analytisk geometri (1886). F. är led. af Vet. soc. i Upsala (1878) och Vet. akad. (1886).
*Falke, Jakob von, var 1885–95 direktör vid österrikiska museet för konst och industri. F:s »Geschichte des modemen geschmacks» utkom 1881 i svensk öfversättning (»Den moderna smakens historia»). Bland hans senare arbeten må nämnas Ästhetik des kunstgewerbes (1883; »Konststilar och konstslöjd», 1885) och Geschichte des geschmacks im mittelalter (två uppl. 1893).
*Falkenberg, stad (hör ej till Faurås härad), hade 2,096 innev. 1895. Taxeringsvärdet var s. å. 2,221,900 kr., hvaraf 305,700 kr. för jord. Ny kyrka invigdes 1893. Den byggdes 1891–93 efter ritning af arkitekten A. Petersson i Göteborg i gotisk stil (s. k. Gotlandsgotik) af ohuggen granit i s. k. cyklopverk och betraktas som en af de vackraste kyrkorna i Sverige. Pedagogien indrogs d. 1 Juli 1893, men afkastningen af dess tillhörigheter må, såvidt den icke tages i anspråk till fyllande af pedagogens lön på indragningsstat, tillgodokomma 3-klassiga privata läroverket derstädes. Staden har en sjukstuga med 24 sängar. 1894 funnos 50 handlande, med 57 biträden, 62 handtverkare, med 134 arbetare, samt 2 fabriker, med 17 arbetare och ett tillverkningsvärde af omkr. 50,000 kr. Fabrikanters och handtverkares sammanlagda bevillning var 414 kr. Staden hade s. å. 8 segelfartyg, om 558 tons, och 3 ångfartyg, om 30 tons och 37 hästkrafter. Å stadens sjömänshus voro s. å. inskrifna 7 fartygsbefälhafvare och 46 andra, sjömän. Antalet 1894 inkomna och utgångna fartyg var 577, om 36,963 tons drägtighet. Sedan 1886 har staden jernvägsförbindelse medelst Mellersta Hallands jernväg, numera inköpt af staten, och den derifrån gående Falkenbergs jernväg (se d. o. Suppl.). — Jfr A. F. Möller: »Några anteckningar till Falkenbergs historia» (1891).
*Falkenberg, kontrakt. 79,150 har. 21,018 innev. (1895).
*Falkenberg, D. von. Med en till visshet gränsande förmodan antager man, att F. vidtagit anordningar för att låta Magdeburg gå upp i lågor, på det att ej denna i strategiskt afseende så vigtiga stad skulle till Gustaf II Adolfs skada falla oförstörd i de kejserliges händer. Jfr K. Wittich: »D. von F., oberst und hofmarschall Gustav Adolfs» (1892), refererad af P. Sondén i »Hist. tidskr.» (1893), i uppsatsen »Tvänne hjeltar från trettioåriga kriget», till hvilken artikel hänvisas för närmare detaljer om F:s lefnad och verksamhet.
Falkenbergs jernväg, en smalspårig (0,891 m.), 51 km. lång jernväg, tillhörig Falkenbergs jernvägsaktiebolag, förbinder staden Falkenberg med den straxt n. om halländska gränsen i Vestergötland belägna Elfsereds kyrkoby. För allmän trafik öppnades sträckan Falkenberg–Fridhemsberg d. 28 Sept. 1894; den återstående delen kommer att under år 1897 upplåtas för trafik. J. L.
*Falkenstein. 3. Köping i Oberpfalz, 634 innev. (1890). Slottet, som nu tillhör furst Thurn und Taxis, brändes af svenskarna 1641 (ej 1631). — 4. By och luftkurort i preussiska reg.-omr. Wiesbaden på högsta delen af Taunus, öfver 400 m. höjd. Omkr. 950 innev.
Falkenstein, fordom riksomedelbart tyskt grefskap, hvaraf större delen nu ligger i norra delen af Rhen-Pfalz. Det bestod af slottet och staden Willweiler, slottsruinen Falkenstein och några byar. Det kom 1628 genom arf i svenska grefliga ätten Lewenhaupts ego och innehades af denna (under långvariga processer med grefvarna Daun-Oberstein och hertigarna af Lothringen) tidtals till 1723, då hertigen af Lothringen med våld fördref den derifrån.
*Falkenstein, J. P., afled i Dresden 1882.
Falkenstein, Julius August Ferdinand, läkare, tysk Afrikaresande, f. 1842 i Berlin, deltog i den af Afrikanska sällskapet utsända Loango-expeditionen 1873–76, som han beskref (1876–79), och hemförde utom värdefulla samlingar den första lefvande gorilla till Europa.
Falkgamar, zool. Se Polyborini.
*Falkirk hade 19,769 innev. 1891. Graham's dyke är namnet på Antoninus' vall, ej på Hadrianus'.
*Falklandsöarna äro nu en britisk kronkoloni med en endast af kolonister bestående befolkning af 1,789 pers. (1891). Hufvudort är Port Stanley, på nordöstra kusten af East Falkland, med god hamn och 694 innev. (1891). Der residerar en anglikansk biskop, hvars stift omfattar hela Syd-Amerika utom Guyana. Befolkningens hufvudnäring är boskapsskötsel. Moderlandet bidrager icke till koloniens underhåll, och någon kolonialskuld finnes ej. Till kolonien räknas äfven Syd-Georgien.
*Falkman, L. B., tog afsked 1881 och afled i Stockholm d. 3 Jan. 1891. — Bland hans skrifter må tilläggas Om mått och vigt i Sverige (2 bd, 1884–85).
Falkman, Severin Gabriel, målare, f. i Stockholm d. 25 April 1831, flyttade 1840 med sina föräldrar till Helsingfors och blef student derstädes 1850. Sin konstnärsbana begynte han 1857 i Paris såsom elev af Couture. Motiven till sina taflor, hvilka utmärkas genom mera plastisk än koloristisk uppfattning, hemtade han till stor
Källa: Project Runeberg ·
