Sida 771
Ljudlära ...
utdebitering å de skattskyldige. Sedan 1891 upptagas inga personella afgifter för dagskolor, som stå under styrelsens kontroll. I Mars 1896 voro 511,566 barn inskrifna i skolorna och de skolbesökande voro 415,771. Lärarepersonalen räknade 9,093 (till 2/3 qvinnor) och lärarkandidaterna voro 1,610. Kringstrykande, tiggande, skolkande eller utan lämplig vård lemnade barn sändas till arbetsskolor, vare sig under enskild eller under skolöfverstyrelsens ledning. Styrelsen har gjort öfverenskommelse med 64 af det förra slaget och har sjelf anlagt 5 af olika art. Aftonfortsättningsskolor finnas i alla delar af staden, hela antalet lärjungar i dem var s. å. 50,218 (samtidigt omkr. 14,000). Dessutom besöktes de af staten erkända, af enskilda föreningar (det kyrkliga National society och det konfessionslösa British and foreign school society m. fl.) upprätthållna skolor (voluntary schools) af omkr. 225,000 barn. Bland tekniska skolor förtjenar nämnas det 1880 grundade City and guilds of L. institute, bestående af en högre teknisk skola (200 stud.), en lägre (1,800 stud.) och en skola lör konstslöjd (250 stud.). För de arbetande klassernas bildning verka flere anstalter och föreningar, såsom Polytechnic young men's christian institute — med tekniska och andra kurser (11,000 stud.), läsrum etc. —, Working men's college, Birckbeck literary and scientific institute (ett slags aftonskola, med 13,000 stud.), det 1887 öppnade Folkets palats (se d. o. Suppl.). En ny storartad utställningsbyggnad är Imperial institute (se d. o. Suppl.).
Författning. City har väsentligen behållit sin gamla municipalförfattning (sp. 74), men hela L. utanför City fick genom Local government act 1888 en gemensam kommunalstyrelse, ett grefskapsråd (county council), som består af en ordförande, 19 aldermen och 118 councillors, tills. 138 pers. eller, om ordföranden är en vald councillor eller ålderman, hvilket förekommit, 137. Councillors väljas i 58 valkretsar direkt af de skattebetalande for 3 år och välja i sin tur aldermen för 6 år, halfva antalet hvart tredje år. Båda korporationerna hafva samma myndighet. Grefskapsrådet sammanträder hvarje vecka och mottager rapporter af 26 nämnder l. utskott, i hvilka det fördelar sig och hvilka utföra största delen af arbetet. Bland dessa nämnder må påpekas asylnämnden (för sinnessjuka, för hvilka anlagts 5 hospital och 2 nya förberedas), nämnden för förbättringsskolor, byggnads-, sundhets- och bostads-, bro-, park-, brandväsens-, vattenlednings-, drätsel-, spårvägs- och arbetsnämnderna. För bestridande af utgifterna utdebiterades för året 1896–97 12,7 pence pr pound öfver hela grefskapet, City inberäknadt, och ytterligare 2,3 pence pr pound för den del af grefskapet, som ligger utanför City, tills. 15 pence, för 1897–98 resp. 11 3/4 och 2 1/4 pence. Det beskattningsbara värdet i grefskapet var d. 6 April 1897 36,098,722 pd (1 penny pr pound inbringade 150,411 pd). Inkomsterna för året 1895–96 uppgingo till 3,749,153 pd (deraf 2,063,641 pd i skatt) och utgifterna till 3,749,153 pd. Grefskapets skuld d. 31 Mars 1897 uppgick till 37,300,912 pd, men med afdrag af fordringar och tillgångar 19,105,941 pd.
Om L:s vattenledningsväsende (sp. 66) se vidare Vattenledning, sp. 384–385. Om zoologiska trädgården i Regents' park (sp. 71) se vidare Zoologiska trädgårdar.
*London, stad i Canada, hade 31,977 innev. 1891.
*Londonderry. 1. Grefskapet, hvars areal officielt nu uppgifves till 2,114 qvkm., hade 152,009 innev. 1891, af hvilka öfver hälften är protestanter.
*Long, socken. 1,681 har. 648 innev. (1896).
*Long island hade 1,029,097 innev. 1890.
*Long island city hade 1895 öfver 50,000 innev. Staden har nu (1898) förenats med det nya stadssamhället »The greater New York».
Longnon [lånjå'ng], August Honoré, fransk lärd, f. 1844, var till 1869 skomakare, anställdes 1870 vid riksarkivet, blef 1879 lärare i fransk historisk geografi vid École des hautes études och 1892 professor i samma ämne vid Collège de France. Sedan 1886 är han led. af Institutet. L. har utgifvit bl. a. Géographie de la Gaule au VI:e siècle (1878), Atlas historique de la France, depuis Cisar jusqu' à nos jours (1884–89) och F. Villons »Oeuvres complètes» (1892).
*Longstreet, J., föddes 1821.
Longton [lå'ngtön], stad i engelska grefsk. Stafford, s. ö. om Stoke. 34,327 innev. (1891). Porslins- och stenkärlsfabriker, stenkols- och jerngrufvor.
Loo, van. Se Van Loo.
Loomis [loumis], Elias, amerikansk matematiker och astronom, f. i Connecticut 1811, d. såsom professor i naturvetenskaperna vid Yale College 1889, bestämde medelst telegrafen längdskillnaden emellan New York och andra städer samt den elektriska strömmens hastighet och skref om stormarna, norrskenets periodicitet, förhållandet emellan barometriska maxima och minima m. m. samt författade mycket spridda läroböcker i matematik.
Loos [lå], stad i franska depart. Nord, förort till Lille. Omkr. 7,000 innev. Bomullsindustri och kemisk industri.
Looström [löström], Karl Ludvig, konsthistoriker, född i Stockholm d. 2 Febr. 1848, blef student i Upsala 1868, filos. doktor 1875, e. o. amanuens vid Nationalmuseum 1877 och ord. amanuens der 1880. Han var amanuens vid Svenska slöjdföreningens museum 1874–80 och sekreterare i Sv. slöjdföreningen 1885–92. L. utnämndes 1891 till sekreterare vid Akademien för de fria konsterna. Sedan han varit förordnad till sekreterare i den 1894 tillsatta komitén för utredande af frågan om åvägabringande af en allmän konst- och industriutställning i Stockholm, utsågs L. 1895 till sekreterare i centralkomitén för nämnda, 1897 hållna utställning. Bland L:s utgifna arbeten i konst och konstslöjd må nämnas den förtjenstfulla monografien Olof Johan Södermark, hans lif och verk (1879), Konstsamlingarna på Säfstaholm (1882) och Den svenska konstakademien under första århundradet af hennes tillvaro 1735–1835 (1887–91) samt i »Meddelanden från Svenska slöjdföreningen» Keramiska studier vid verldsutställningen i Paris 1878 (1879), Om bruket af guld- och silfverföremål i de svenska hemmen under 1500–1700-talen (1887), Gustaviansk stil (1891), Den s. k. empire-stilen (1893) m. fl. uppsatser.
Källa: Project Runeberg ·
