Sida 375
Fantoccini ...
professor i matematik och 1882 professor i grafisk statik vid dervarande universitet; sedan 1878 har han derjämte såsom »libero docente» hållit föreläsningar i matematikens historia, de första i sitt slag i Italien. Bland hans större arbeten må nämnas Notizie storico-critiche sulla costmzione delle equazioni (1878) och Intorno alla vita ed ai lavori di Tito Livio Burattini (1896). Sedan ett par tiotal år tillbaka har F. sysselsatt sig med forskningar rörande Galileo Galilei, och resultaten af dem äro dels offentliggjorda i ett hundratal uppsatser, afhandlingar eller särskilda skrifter (t. ex. Galileo Galilei e lo studio di Padova, 2 bd. 1883, och Galileo Galilei e suor Maria Celeste, 1891), dels nedlagda i den monumentala nya upplagan af Galileis samlade arbeten (»Le opere di Galileo Galilei. Edizione nazionale sotto gli auspicii di S. M. il re d'Italia»), hvars utgifvande blifvit anförtrodt åt F., och hvaraf hittills 6 bd (1890–96) utkommit. G. E.
*Favart,l P. I. P. (Marie), spelade med åren alltmera utpräglade och fordrande hufvudroller i dramer af V. Hugo, Augier m. fl. Hon lemnade 1880 sin plats som societär vid Théâtre français. 1886 tog hon engagemang vid Odéon-teatern i Paris.
*Fawcett, H., blef 1880 under Gladstone generalpostmästare och införde i denna ställning många reformer, bl. a. paketposten. Död 1884.
*Favé, I., afled i Paris 1894. Sedan 1876 var han ledamot af Institutet.
Faventia. Se Barcelona. 2.
*Fawkes, G., afrättades d. 31 Jan. (ej 3 Maj) 1606.
*Favre, Louis, föddes d. 29 Jan. 1826.
Favres lag [fa'vörs], fys. Se Galvanisk ström.
Favretto, Giacomo, italiensk historiemålare, f. i Venezia 1849, d. dersf. 1887, var son af en snickare och genomlefde en ungdom full af försakelse. Han hör till Spanioren Fortunys skola, men är en sjelfständig och förnäm konstnär och en kolorist af hög rang. Han lefde sig genom studier och fantasi in i 1700-talets Venezia, som han återgaf i all dess lif och färgprakt. J. K–e.
*2. Faxe, A. G., född i Karlskrona, afled i Jönköping d. 23 April 1882.
Faxelfven. Se Ångermanelfven.
*Fay, C. A., blef 1890 befälhafvare öfver 11:te kåren (Nantes) och tog 1892 afsked.
*Fayal har enligt senare beräkningar en areal af 165 qvkm., med omkr. 24,000 innev. (1878).
Fayalit, miner. Se Olivin.
*Faye, Andreas, föddes på Bragernäs d. 5 Okt. 1802 och dog 1867.
*Faye, F. K., afled i Kristiania, d. 5 Maj 1890. — Hans son Ludvig F., f. i Skien d. 23 Okt. 1845, blef med. doktor 1875 och är en ansedd läkare i Kristiania. I de norska medicinska tidskrifterna har han skrifvit en följd afhandlingar dels om hygieniska förhållanden hos de gamle nordboarna, dels och i synnerhet om förlossningskonst, gynekologi och barnsjukdomar. O. A. Ö.
*Faye, H. A. E. A. afgick 1888 från generalinspektörssysslan och vardt 1891 president i den internationella gradmätningskommissionen.
Faz, det slaviska namnet på ön Lesina (se d. o.).
*Fazogl är nu uppgifvet af egypterna.
*Fearnley. — Karl Fredrik F. utgaf utom afhandlingar, tryckta i »Astronomische nachrichten» och »Forhandlinger i Videnskabsselskabet i Kristiania», år 1888, tillsammans med dåv. observatorn H. Geelmuyden, sitt hufvudarbete Zonenbeobachtungen der sterne zwischen 64° 50' und 70° 10' nördlicher deklination. 1864 tog han initiativet till upprättandet af det norska meteorologiska institutet och var från 1876 ordförande i »Kommissionen til ledelse af Norges deltagelse i den europseiske gradmaaling». Död i Kristiania d. 22 Aug. 1890. O. A. Ö.
*Feber. Om febertemperatur m. m. se Termometri, sp. 55.
*Febermedel verka nedsättande på den sjukligt stegrade kroppstemperaturen vid feber antingen genom att öfvervägande minska bildningen af värme i kroppen eller genom att öka värmeförlusten från kroppsytan — det senare särskildt genom att öka blodflödet till huden, der blodet kommer att utåt afgifva en stor mängd värme. Till den förra gruppen räknas i allmänhet kininet, till den senare antipyrin, antifebrin (se dessa ord. Suppl.) m. fl. nya febermedel. — Under senare år har ett mycket stort antal sådana nya medel, mest preparat från den tekniskt kemiska industrien, framstälts och pröfvats. Blott få hafva dock fått större betydelse och användning; jämte de nyss nämnda kunna anföras fenacetin, laktofenin och salicylsyradt natron. Utom den febernedsättande verkan besitta de samtliga en mer eller mindre utpräglad rogifvande och smärtstillande sådan. — Ej sällan medföra i synnerhet större doser af febermedel vissa obehagliga biverkningar, såsom öronsusning, hufvudvärk, frosskakningar, stark svettning, kräkningar, blåröd eller blåblek hudfärg (cyanos), rödflammiga hudutslag o. d.; i svåra fall kunna de förorsaka en verkligt farlig nedsättning af nervsystemets och hjertats verksamhet (kollaps). Då derjämte bland läkarna den öfvertygelsen alltmer börjat göra sig gällande, att temperaturstegringen vid feber — om den ej är alltför hög eller varar mycket länge — icke i och för sig är farlig, det slappande inflytandet af ofta upprepade doser febermedel ibland kanske skadligare, har bruket af invärtes febermedel på senare tid alltmer inskränkts. Ofta användas i stället svala bad eller kalla tvättningar, hvilka äfven visat sig kunna kraftigt nedbringa febertemperaturen. Då emellertid febermedlen, som nämndt, verka rogifvande, och nedsättning af febertemperaturen ofta skänker patienten en (öfvergående) lindring i hans tillstånd, komma väl febermedel att allt framgent användas, om än mera inskränkt och försigtigt. (De i hufvudartikeln nämnda ämnena cinkonin, ditain m. fl. spela numera ej någon rol såsom läkemedel.) C. G. S.
Febris, Lat., feber (se d. o.).
*Febris recurrens. Om spirillen, som orsakar febern, se Bakteriologi. Suppl., sp. 541.
Februaridiplomet. Se Österrikisk-ungerska monarkien, sp. 758.
Fébvre (Fébure), Claude le. Se Lefébvre, Ch.
Febvre [fävör], Alexandre Frédéric, fransk skådespelare, f. 1833 i Paris, tillhörde 1866–93 Théâtre français, der han 1867 blef societär.
Källa: Project Runeberg ·
