Faustin (Soulouque), kejsare af Haiti, föddes negerslaf på nämnda ö 1782, men blef fri 1793, då slafveriet afskaffades i de franska kolonierna. 1802 inträdde han i haitiska armén såsom simpel soldat, blef 1843 öfverste och 1846 kommendant i Port au Prince. Den 1 Mars 1847 valdes han till republikens president,
ehuru han hvarken kunde läsa eller skrifva. Full af misstänksamhet mot och fruktan för de mera bildade mulatterna, den haitiska repulikens medelklass, uppretade han den svarta pöbeln mot dem och lät, under förevändning att de bildat en sammansvärjning mot honom, anställa ett blodbad på dem (April 1848). Representantkammaren framförde till honom sin tacksamhet för hans bedrift, och 1849 sattes i Port au Prince i gång en petition till kamrarna att F. skulle antaga kejsaretiteln. Senaten biföll petitionen, och F. lät nyårsnatten 1850 kröna sig till ärftlig kejsare. (1852 lät han ytterligare högtidligen kröna sig.) Han efterapade till löjlighet de napoleonska institutionerna och det franska kejsaredömets yttre ståt (upprättandet af två riddareordnar m. m.). I Dec. 1858 gjorde general Geffrard uppror mot F., som afsattes d. 15 Jan. 1859, hvarefter Haiti åter blef republik. F. skonades till lifvet och fick begifva sig till Jamaica. Efter Gefjrards fall, 1867, erhöll han tillåtelse att återvända till sitt hemland, der han dog den 4 Aug. s. å.