Fernbock (förvrängning af Fernambuco-ved, Lat. Lignum Fernambuci; namnet af provinsen Pernambuco l. Fernambuco i Brasilien), tekn., erhålles af den i Brasilien inhemska Caesalpinici echinata Lam., nat. fam. Leguminosae Juss. (Caesalpinieae), kl. Decandria L. Fembock utgöres af det nämnda trädets kärnved, som kommer i handeln i armstjocka, hårda, fasta, täta, fintrådiga och tunga stycken af vexlande längd. Färgen är utvändigt smutsigt rödbrun eller stundom blåsvart, men inuti gulröd. Vedblocken äro vanligen stämplade med ett inbrändt F. Lukt saknas, men smaken är sötaktig och på samma gång sammandragande. F. förekommer äfven i raspad form. Liknande "färgträ", men icke så mörkrödt, erhålles af andra arter af samma slägte, t. ex. C. brasiliensis ("bresilja"), crista och bijuga. Ur dessa har man framställt, mer och mindre rent, ett kristalliserande färgämne, brasilin, som ur olika lösningsmedel kristalliserar med olika form och färg (från halmgul till brun). Det nyttjas nästan uteslutande som färg-medel samt någon gång i form af dekokt, såsom ett lindrigt magstärkande medel. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fernbock
Ämne: Droger och växtharts · Kemi, läkemedel och färgämnen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 1159 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗