Fiskus, Lat. Fiscus (se d. o.), kallas inom finansrätten staten såsom subjekt för förmögenhetsrättigheter. Sammanfattningen af de fiskus tillerkända rättsliga förmåner, bestående i särskilda privilegier i afseende på preskription, panträtt o. s. v., utgör den fiskaliska rätten. I trängre mening förstås med fiskalisk rätt äfven en bestämd inkomst eller finanskälla för staten, nämligen rätt till böter och förbrutet gods enligt strafflagar, polisförordningar, tull- och andra förordningar rörande skatteväsendet; rätt till olagliga gåfvor, såsom mutor o. d.; rätt till efterlemnadt gods, till hvilket arfvinge icke finnes (dana-arf, bona vacantia); rätt till herrelösa ting (adespota). -- I svensk rätt brukas uttrycket Kronan (se d. o.) i stället för fiskus för att beteckna staten såsom förmögenhetsrättsligt subjekt. A. Th. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fiskus
Ämne: Civilrätt: egendom, avtal och förmögenhetsrätt · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 4 (1881), sp. 1388 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗