Flyttdufvan

Flyttdufvan l. Vandringsdufvan, Columba migratoria, zool., hörande till dufvornas slägte (Columba) och duffoglarnas ordning (Pullastrae), är till färgen skiffergrå, med bröstet brunaktigt och buksidan nästan hvit samt mäter i längd omkr. 40 cm. Flyttdufvorna tillhöra Nord-Amerikas skogar, der de i vissa trakter förekomma i svärmar på flere millioner samt under starkt dån flaxa och trängas om hvarandra från de lägre trädgrenarna ända upp till trädens toppar. Vid deras häckplatser, hvilka stundom hafva en längd af 60 km. och flere km. bredd, saknar marken hvarje spår af grönska och är betäckt med ett högt lager af spillning, med tjocka trädgrenar, som afbrutits genom de tätt bredvid hvarandra packade foglarnas tyngd, samt med nedfallna ägg och ungar. Nästan hvarje träd är besatt med ända till hundra bon, hvilka i allmänhet innehålla hvart och ett endast en unge. Skaror af gamar, örnar och andra roffoglar samla sig der och skatta flitigt dufvornas bon. Är tillgången på födoämnen (bokållon, majs, hampfrön m. m.) slut i häckplatsens närhet, bryta dufvorna i täta skaror tidigt på morgonen upp till ofta långt derifrån belägna trakter, men återvända i allmänhet på eftermiddagen samma dag. Innan ungarna ännu lemnat boet, drager befolkningen i grannskapet till häckplatsen för att börja den s. k. skördefesten. De på bon rikaste träden nedhuggas, hvarvid ett enda träd kan lemna inemot hundra unga dufvor. Dessa ätas antingen färska eller rökta, och det rikliga fett, som de lemna, kommer äfven till god användning. J. G. T.