Fot

Fot, (D. fod, T. fuss, E. foot, Fr. pied, Lat. pes, Grek. pus), ett från längden af en mansfot lånadt längdmått, som, ehuru af olika storlek, begagnats sedan forntiden och varit gällande i de flesta stater. Det svenska fotmåttet delas antingen i 12 tum à 12 linier (verk- l. duodecimalmått) eller i 10 tum à 10 linier (decimalmått). I Sverige blef den decimala indelningen af fotmåttet påbjuden genom k. stadgan d. 31 Jan. 1855. De vanligast förekommande utländska fotmåtten äro paris-fot, engelsk fot och rhenländsk l. preussisk fot. En sv. fot är lika med 0,29690 m., 0,91393 par. f., 0,9741 eng. f. och 0,9460 rehnl. f. En paris-fot (pied de roi) var lika med 0,32484 m. och indelades i 12 tum (pouces) à 12 linier (lignes) à 12 punkter (points) eller, vid geometriska mätningar, i 12 tum à 10 linier à 10 punkter. Den engelska foten (foot), tredjedelen af en yard, är lika med 0,30479 m. och indelas i 12 tum (inches) à 10 linier (lines) eller 12 linier à 12 sekunder (seconds) à 12 tertser (thirds). Med den engelska foten öfverensstämma den ryska och den nord-amerikanska. Den rhenländska l. preussiska foten, med hvilken den danska öfverensstämmer, är lika med 0,31385 m. och indelas i 12 tum à 12 linier. Den norska foten är något mindre än den rhenländska eller lika med 0,3137 m. -- Äfven greker och romare använde fot såsom längdmått. Den grekiska foten (= 0,3083 m.) delades i 4 paläster (palaistai) l. 16 daktyler; 600 f. utgjorde ett stadion. Den romerska foten var lika med 0,2957 m. och indelades i 4 palmi och 16 digiti; 5 fot utgjorde en passus, 120 f. en actus, 625 f. ett stadium och 5,000 f. en romersk mil (1,478,7 m.).