Fratrier (Grek. fratriai, fratrai, fretrai, egentl. "broderskap"), folkafdelningar i Athen och andra grekiska stater, i hvilka man bevarade traditionen om statslifvets utveckling ur familjelifvet och derför äfven, så långt möjligt var, inrättade det förra efter det sistnämndas mönster. I Athen voro fratrierna tolf, af hvilka sannolikt tre innefattades i hvar och en af de gamla eller s. k. joniska fylerna (se Fyle). Dock är det troligt, att Kleisthenes i sammanhang med den nya fyle-indelningen (omkr. 510 f. Kr.) genomförde någon ändring äfven med afseende på fratriernas antal och inrättning. Hvarje fratri delades i ett antal (enligt en uppgift 30) slägter. Fratriernas politiska uppgift var hufvudsakligen att öfvervaka den borgerliga härkomstens renhet. För sådant ändamål måste hvarje nygift qvinna införas i sin mans fratri, och vid en särskild årlig sammankomst alla under året födda barn anmälas till upptagande i fratriens matrikel. Om sådant ansågs nödigt, kunde dervid barnens äkta härkomst underkastas pröfning. Hvarje fratri hade sin egen helgedom, och dess angelägenheter handhades af en fratriföreståndare eller fratriark. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fratrier
Ämne: Athen: stat, kult och samhällsliv · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 283 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗