Sida 148
Fraustadt (Frauenstadt, P. Vszova), stad i preussiska regeringsområdet Posen
egen förening, celestin-eremiterna. Denna förening upplöstes af Bonifacius VIII 1302, hvarefter medlemmarna, under namnet fraticeller, uppträdde mot kyrkan, hennes kult och hierarki. De sammansmälte sedermera till en del med begharderna. Påfven Johan XXII öfverlemnade dem åt inqvisitionen, och 1312--52 brändes de hoptals. Sedan denna tid omtalas de ej.
Fratres arvales. Se Acca Larentia.
Fratres minores. Se Franciskanorden.
Fratriark. Se Fratrier.
Fratrier (Grek. fratriai, fratrai, fretrai, egentl. "broderskap"), folkafdelningar i Athen och andra grekiska stater, i hvilka man bevarade traditionen om statslifvets utveckling ur familjelifvet och derför äfven, så långt möjligt var, inrättade det förra efter det sistnämndas mönster. I Athen voro fratrierna tolf, af hvilka sannolikt tre innefattades i hvar och en af de gamla eller s. k. joniska fylerna (se Fyle). Dock är det troligt, att Kleisthenes i sammanhang med den nya fyle-indelningen (omkr. 510 f. Kr.) genomförde någon ändring äfven med afseende på fratriernas antal och inrättning. Hvarje fratri delades i ett antal (enligt en uppgift 30) slägter. Fratriernas politiska uppgift var hufvudsakligen att öfvervaka den borgerliga härkomstens renhet. För sådant ändamål måste hvarje nygift qvinna införas i sin mans fratri, och vid en särskild årlig sammankomst alla under året födda barn anmälas till upptagande i fratriens matrikel. Om sådant ansågs nödigt, kunde dervid barnens äkta härkomst underkastas pröfning. Hvarje fratri hade sin egen helgedom, och dess angelägenheter handhades af en fratriföreståndare eller fratriark. A. M. A.
Frauenburg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg (Ostpreussen), vid östra stranden af Frische haff. 2,496 innev. (1875). Omedelbart invid staden ligger Dom-Frauenburg, som utgör furstbiskopens af Ermeland säte och har en domkyrka med en minnesvård öfver Copernicus.
Frauenfeld, hufvudstad i schweiziska kantonen Thurgau, vid Murg. Omkr. 5,200 innev. Staden är artilleridepot för östra Schweiz och har ett gammalt slott, som fordom var landtfogdens säte. Tillverkning af ylle-, bomulls- och sidenvaror.
Frauenlob, binamn på den tyske mästersångaren Heinrich (von Meissen).
Frauenstädt, Christian Martin Julius, tysk filosof, f. 1813, studerade i Berlin först teologi och sedan filosofi samt bosatte sig 1848 i Bonn, der han gaf enskilda föreläsningar. Död 1879. Bland hans skrifter märkas: Studien und kritiken zur theologie und philosophie (1840); Ueber das wahre verhältniss der vernunft zur offenbarung (1848), AEsthetische fragen (1853), Briefe über die Schopenhauersche philosophie (1854), Die naturwissenschaft in ihrem einfluss auf poesie, religion, moral und philosophie (1855), Der materialismus; seine wahrheit und sein irrthum (1856), ett bemötande af L. Büchners "Kraft und stoff". Vid Schopenhauers död, 1860, blef han dennes literäre arftagare och utgaf icke blott flere till S:s filosofi sig
anknytande skrifter, utan äfven, enligt den aflidnes uppdrag och plan, en samlad upplaga af hans "Werke" (1873--74). I samband dermed utarbetade han äfven Schopenhauer-lexikon (1871).
Fraunhofer, Joseph von, tysk instrumentmakare och vetenskapsman, född d, 6 Mars 1787 i Straubing i Bajern, blef 1798 lärling i en optisk verkstad och fick sedermera anställning i Reichenbachs, Utzschneiders och Liebherrs fabrik (i München) för tillverkning af matematiska och fysikaliska instrument. Kort derefter blef han föreståndare för den optiska afdelningen i nämnda fabrik, och 1809 upprättade han i förening med Reichenbach och Liebherr det sedermera mycket berömda optiska institutet i Benediktbeuren, af hvilket han snart blef ensam egare. Detta institut flyttades 1819 till München, der F. blef ledamot af Vetenskapsakademien samt 1823 konservator vid universitetets fysiska kabinett. Död i München d. 7 Juni 1826. -- Såsom optiker sysselsatte sig F. i synnerhet med förfärdigandet af akromatiska linser och lyckades dervid komma till utmärkta resultat. För dessa arbeten var det nödvändigt att hafva tillgång till homogent ljus, och vid de med anledning deraf företagna undersökningarna af solljusets spektrum upptäckte F. i detta de mörka, efter honom benämnda Fraunhoferska linierna (se d. o.), hvilken upptäckt gifvit uppslaget till hela spektralanalysen. F. studerade äfven diffraktionsfenomenen och fann dervid bland annat, att man medelst ett gitter af fina trådar kan framställa ett spektrum. -- Bland de många af F. förfärdigade apparaterna må nämnas den stora parallaktiska refraktorn, "jätterefraktorn", i Dorpat. K. L.
Fraunhoferska linierna, fys., de mörka linierna i solljusets spektrum. Dessa linier iakttogos först af W. H. Wollaston (1802), men föllo i glömska, tills J. v. Fraunhofer 1814 ånyo observerade dem och då till ett betydligt större antal. F. betecknade de tydligast framträdande linierna med bokstäfverna A-H. Två linier i den röda färgen kallas A och B, en på gränsen mellan rödt och orange C; D-linien ligger i den gula, E i den gröna och F i den blåa färgen, G och H i den violetta. De Fraunhoferska linierna hafva sedermera studerats af flere vetenskapsmän, bland andra G. R. Kirchhoff och A. J. Ångström, i hvilken senares utmärkta arbete Spectre normal du soleil (1868) omkring ett tusen linier finnas bestämda. Angående dessa liniers uppkomst och betydelse se Diffraktion och Spektralanalys. K. L.
Fraus, Lat., svek, bedrägeri. -- Pia fraus, "fromt bedrägeri", svek som begås i god afsigt.
Fraustadt (Frauenstädt, P. Vszova), stad i preussiska regeringsområdet Posen. Omkr. 6,500 innev. Klädesfabriker. Spanmåls- och kreaturshandel. Den 3 Febr. 1706 vunno svenskarna under Rehnsköld en lysande seger derstädes öfver en förenad sachsisk och rysk här, som anfördes af Schulenburg. Svenskarnas antal torde hafva uppgått till 10,000 man, Schulenburgs styrka till omkr. 20,000, deraf 4,000 ryttare. De förres förlust uti slaget, som räckte endast tvänne timmar, utgjordes af 400 döda
Källa: Project Runeberg ·
