Sida 742
Grathe-heden
andra fossil. De äldsta uppträda i den kambriska formationens yngre lager, och särskildt är Dictyonema flabelliforme karakteristisk för det yngsta af dem. Under orthoceratitkalken ligger i Sverige ett på graptoliter rikt lager och ofvanpå densamma äfvenledes ofta ett dylikt, hvilka benämnts undre och mellersta graptolitskiffern, under det att såsom öfre graptolitskiffer betecknats det öfversta af skifferlagren på Kinnekulle och dess motsvarigheter annanstädes. Skånes yngsta siluriska skiffrar äro likaledes lika på graptoliter, och dylika finnas äfven i stor mängd i Böhmen, Stor-Britannien, Nord-Amerika m. fl. land på samma geologiska horisonter som i Skandinavien. Alla graptolit-slägtena förekomma ej tillsammans, utan de greniga och sammansatta finnas i de äldre bildningarna, de enklare i de yngre. Så förekommer t. ex. i de yngsta kambriska lagren Dictyonema, i den undre graptolitskiffern Tetragraptus, Phyllograptus m. fl., i den mellersta graptolitskiffern Didymograptus, Diplograptus m. fl., i den öfre graptolitskiffern Monograptus och Retiolites. B. L-n.
Grasberg, Hans (Johann Nepomuk), österrikisk skald, f. 1836, egnade sig först åt juridiken, sedan åt journalistiken. 1870 blef han konstkritiker i Wientidningen "Presse". Bland hans poesier må nämnas Sonette aus dem Orient (3:dje uppl. 1873), Singen und sagen (1869), Aus dem karneval der liebe (1873) och Zan Mitnehm (1880).
Gras-geväret [gra-], benämnes i Frankrike efter sin konstruktör det sedan 1874 antagna bakladdningsgeväret efter Dreyses system. Detta gevär liknar till sitt yttre det sedan 1866 i Frankrike antagna Chassepotgevaret, från hvilket det skiljer sig hufvudsakligen derigenom att då till det senare nyttjas papperspatron, så nyttjas till det förra metallpatron. W. G. B.
Graslitz (Böhm. Kraslice), stad i norra Böhmen, nära sachsiska gränsen, vid Zwoda, en biflod till Eger. Omkr. 8,000 innev. G. är en af de vigtigaste industristäder i Böhmen och medelpunkten för spetsfabrikationen i Erzgebirge.
Grassatim. Se Grassera.
Grasse [grass], stad i franska depart. Alpes-maritimes (Hafsalperna), i ett vackert läge med ett synnerligen mildt klimat, omkr. 12 km. från Medelhafvet. Omkr. 10,000 innev. Berömda fabriker för tillverkning af parfymer och oljor, för hvilket ändamål en stor mängd rosor, jasminer, oranger, heliotroper m. fl. välluktande växter odlas i trakten.
Grasse [grass], François Joseph Paul de, grefve, marquis de Grasse-Tilly, generallöjtnant i franska flottan, f. 1723, började i den maltesiska flottan sin militära bana och ingick 1749 i franska marinen. 1762 befordrades han till skeppskapten och deltog 1778 i striden vid Ouessant. Året derefter sändes han med en eskader till Vestindien samt understödde, ehuru ej särdeles verksamt, d'Estaing i sjöstriden mot Byron vid Grenada. Större ära vann han 1780 under de Guichen, i dennes träffningar med Rodney d. 17
April samt d. 15 och 19 Maj. 1781 öfverförde G. en stor konvoj af 200 fartyg till Martinique och lyckades få den i hamn, sedan han levererat batalj med engelska flottan under Hood och Drake, utan att likväl vinna en afgörande seger. Derefter hjelpte han marquis Bouillie att eröfra Tabago och seglade sedan till Chesapeakviken samt afstängde all undsättning till general Cornwallis, som nödgades kapitulera vid Yorktown. 1782 lät G. af Hood locka sig att lemna sin ankarplats vid S:t Christoph, hvilken plats den engelske amiralen genom en mästerlig manöver intog och försvarade. Sedan led han, d. 12 April, under Dominica ett svårt nederlag mot Rodney, förlorade 8 skepp och blef sjelf tillfångatagen. G. kände sig smickrad af den uppmärksamhet, som visades honom i London, men förlorade derigenom sina landsmäns aktning. Han frikändes emellertid af krigsrätten från ansvar för nederlaget och sökte sjelf i en försvarsskrift urskulda sig. Död 1788. Han var stolt, ädelmodig och ytterst tapper, men i saknad af djupare insigter och militäriskt geni. O. E. G. N.
Grassera (Lat. grassari), ströfva omkring; gripa omkring sig, herska, rasa (t. ex. om farsoter). -- Gå grassatim (D. o. N. löbe grassat) betydde på det forna djekne- och studentspråket att i flockar drifva omkring på gatorna, i synnerhet nattetid, och derunder föra oväsen eller begå andra oordningar.
Grassi, Giuseppe, italiensk porträttmålare, f. 1768, vistades hufvudsakligen i Wien och Varsjav, tills han 1799 anställdes som professor vid konstakademien i Dresden. 1816 blef han studiedirektor för de sachsiske konstnärspensionärerna i Rom, men återvände 1821 till Dresden, der han dog 1838. G. var en god kolorist och fängslar åskådaren i synnerhet genom det sällsporda behag han visste att förläna sina qvinnoporträtt.
Grassi, Angela, spansk skaldinna, född i Crema i Italien, följde tidigt sina föräldrar till Spanien. Hennes arbeten, som i allmänhet grunda sig på en sund moral, hafva haft stor framgång. Novellerna Riquezas del alma och La gota de Agna erhöllo hederspris af spanska akademien och hennes bok Palmas y laureles samma utmärkelse i Carácas. Hennes mest bekanta arbeten äro för öfrigt: El hijo, Los que no siembran no cojen, El copo de nieve, El capital de la virdud, El balsamo de las penas, El primer año de matrimonio och Marina. Sedan 1868 redigerar hon den ansedda tidskriften "Correo de la moda".
Grassmann, Hermann Günther, tysk matematiker, f. 1809, d. 1877, efterträdde sin 1852 aflidne fader, Justus Günther G., såsom professor i matematik vid gymnasium i Stettin. G. skapade genom sitt arbete Ausdehnungslehre (1844; 2:dra uppl. 1862), hvari han framställde läran om en fjerde dimension, en ny gren af matematiken, i hvilken geometrien ingick som en särskild del. Han var äfven en grundlig orientalist och författade bl. a. Wörterbuch zum Rîg Veda (1873--75).
Grathe-heden. Se Graaheden.
Källa: Project Runeberg ·
