Sida 175
Fregattfogelslägtet, zool.
arbeten i historia, politik, arkitektur m. m. De förnämsta af dessa arbeten äro: A history of architecture (1849), Essay on window tracery (1850), The history and conquests of the saracens (1856; 2:dra uppl. 1870), History of federal government (1863, bd I), History of the norman conquest (1867--76; del. I--II i ny uppl. 1870), Old english history (1869; ny uppl. 1871), Growth of the english constitution (1872; ny uppl. 1873; "Två föredrag öfver den engelska konstitutionen", 1876), Historical essays (1872--73) och The ottoman power in Europe (1877).
Freer [frir], Martha Walker, engelsk skriftställarinna, f. 1822, gifte sig 1861 med John Robinson, rektor i Widmerpool nära Nottingham, men behöll såsom skriftställarinna sitt eget namn. Hon har utgifvit en mängd intressanta historiska arbeten, hufvudsakligen ur den franska historien: The life of Marguerite d'Angoulême, queen of Navarra (1854), Jeanne d'Albret, queen of Navarra (1855), Elizabeth de Valois and the court of Philipp II (1857), Henry III, king of France, his court and times (1858), History of the reign of Henry IV, king of France (1860), Henry IV and Marie de Medici (1861), The last decade of a glorious reign (1863), The regency of Anne of Austria (1866) m. fl.
Freesoilers [fri-såjlers], "frijordsmän", ett politiskt parti i Nord-Amerikas Förenta stater, som uppstod på 1840-talet och i början utgjorde en fraktion af det demokratiska partiet, från hvilket det skilde sig 1848. F. påyrkade genomgripande reformer i jordegendomsförhållandena: kostnadsfritt utdelande af jord åt nybyggare, inskränkning af jordegendomarnas storlek och af det belopp, till hvilket de kunde intecknas, m. m. Dessutom fordrade de förbud mot slafveriets införande i unionens territorier samt i nya stater. 1856 uppgingo F. i det nya republikanska partiet, som snart (1862, genom "homesteadlagens" antagande) genomförde den punkt af deras program, hvilken yrkade kostnadsfritt utdelande af jord åt nybyggare.
Freetown [fritaun], hufvudstad på Sierra Leone-kusten i Vest-Afrika och säte för britiska guvernören öfver alla engelska besittningar i Vest-Afrika, i en osund dal på södra sidan af Sierra Leone-floden. Omkr. 18,000 innev., till största delen negrer. Staden har en kyrka, flere skolor, missionsinstitut och citadell samt drifver betydande handel med negrerna. F. anlades 1787 af ett engelskt sällskap för understödjande af befriade negerslafvar.
Freetrade [fri-tred], Eng., frihandel; se d. o.
Free-will-baptists [fri-oill-]. Se Baptist.
Fregatt (Ital. fregata), skeppsb., ursprungligen ett lätt, snabbt, med 12--24 roddare samt ett enda segel försedt roddfartyg, som förekom från det 14:de ända till det 18:de årh. I förra hälften eller midten af 1600-talet öfvergick benämningen F. på ett sjögående fulltackladt fartyg, som förde 10--30 kanoner på ett för- och akterut täckt däck. Från denna typ utvecklade sig omsider det 18:de århundradets fregatter derigenom att back och skans förenades och bildade ett täckt batteri, på hvilket back och skans
vanligen byggdes för- och akterut. Dessa fartyg förekomino långt in i 19:de årh., förde ända till 40 lättare kanoner samt omkr. 300 mans
besättning och kallades lätta fregatter (a), till åtskilnad från nyare, s. k. svåra fregatter hvilka bildade öfvergången till linieskeppen och voro afsedda att kunna intaga deras plats i slaglinien. De svåra fregatterna förde ända till 60 kanoner af olika kaliber på två batterier, af hvilka det ena var täckt, och derjämte stundom lätta pjeser på skansen; besättningen kunde uppgå till 500 man. Vid rangerade sjöbataljer låg eljest fregatten vanligen ej i linien, utan gjorde tjenst såsom rekognosör och repetitör eller tjenade till betäckning och understöd för skeppen. Såsom kryssare och kapare spelade dessutom fregatten en framstående rol, och i början af 1800-talet kämpade de svåra amerikanska fregatterna till och med framgångsrikt mot engelska linieskepp. Sedan ångan och propellern fällt domen öfver linieskeppen och linietaktiken, syntes den snabba, kraftigt bestyckade, jernbyggda skruffregatten (b) komma att blifva herskare på hafvet, men måste snart afstå platsen åt pansarfregatten (c), som numera utgör en sjögående flottas kraftigaste fartyg. En nutidens pansarfregatt förer sina kanoner, hvilka äro af svåraste slag, men betydligt variera till antal, i täckt batteri jämte några få pjeser på däck. Den är i allmänhet fregatt-tacklad, d. v. s. har märsar och rår på alla tre masterna, ehuru pansarfregatter förekomma med 4 och 5 master samt äfven med barktackling. O. E. G. N.
Fregattfogelslägtet, Tachypetes, zool., hör till pelikanfoglarnas ordning (Steganopodes) inom
simfoglarnas afdelning (Natatores). Den hithörande vanliga fregattfogeln, T. aquilus, lefver vid de
Källa: Project Runeberg ·
