Sida 506
Gelton, Toussaint
sydligaste lagret och den till det närmast nordligare lagret hörande stora malmen, Koskulls kulle, der fosforhalten i medeltal är 0,03 proc. Hela den malmförande arealen på G. kan beräknas till 652,300 qvm., deraf dock endast omkr. 150,000 qvm. äro relativt oartfria. Emellertid kan, då denna malm är så rik, beräknas, att en fots afsänkning af denna yta skulle gifva 136,870 tons (1 ton = 1,000 kg.) malm. Hela malmytan åter skulle med en fots sänkning kunna gifva 943,600 tons malm, eller lika mycket, som kräfves för Sveriges hela jernproduktion. Oaktadt "Gellivare malmbergs" tillgångar sålunda genom undersökningen betydligt reducerats, äro de dock ofantliga, och önskligt vore, att den dag snart komme, då de kunde verkligen tillgodogöras. Det engelska bolag, som sedan några år innehaft G., eger inom G., Piteå, Elfsby, Jockmocks, Öfver-Luleå och Neder-Luleå socknar omkr. 85 mtl, hufvudsakligen skogsegendom, med verk och inrättningar taxerade till omkr. 1,600,000 kr. Jfr Chefens för Sveriges geol. undersökning underdåniga berättelse om malmfyndigheter inom Gellivare och Juukkasjärvi socknar af Norrbottens län. Bil. B. O. Gumaelius' berättelse (1877). Th. N-m.
Gelma (Fr. Guelma), stad i Algeriet, prov. Constantine, vid Sebuse. Omkr. 4,000 innev. Romerska fornlemningar. Vid Hammam-Meskutin, 14 km. från G., finnas flere heta svafvelkällor.
Gelnhausen, stad i preussiska regeringsområdet Kassel (Hessen-Nassau), vid Kinzig, ett tillflöde till Main. Omkr. 3,700 innev. G. blef riksstad 1170. På en holme i floden ligga ruiner efter en af Fredrik Barbarossa uppbyggd borg.
Gelning, sjöv., den sneda skärning, som göres på dukarna i ett segel för att bilda dess buktiga sidor. Gelningen är antingen konkav, uppskärning, såsom vid undre liket af ett råsegel, eller konvex, rund, såsom vid undre liket af ett stagl. gaffelsegel och vid främre liket af ett stagsegel. O. E. G. N.
Gelon (Lat. Gelo), från Gela på Sicilien, uppsteg från en ringa ställning bland envåldsherskaren Hippokrates' lifvakt till öfverbefälhafvare för rytteriet, och vid Hippokrates' frånfälle (491 f. Kr.) efterträdde han denne såsom furste öfver Gela. 484 utsträckte han sitt välde äfven till Syrakusa, Siciliens förnämsta stad, hvars borgare, uttröttade af inre strider, frivilligt öppnade portarna för G. Dit förlade han äfven regeringens säte och sörjde för öfrigt med mycken klokhet och framgång för utvidgandet och befästandet af sitt nya välde samt för ordnandet af statens inre angelägenheter. Vid Xerxes' stora härnadståg mot Grekland (480) bådo grekerna G. om hjelp, hvilken dock icke beviljades, emedan man ej ville erkänna honom såsom öfverfältherre. Samtidigt gjorde kartagerna under Hamilkar med betydande stridskrafter ett närmast mot envåldsherskaren Theron i Agrigentum riktadt anfall på Sicilien. G. skyndade denne till hjelp och vann både till lands och sjös en lysande seger vid Himera (480). Enligt en siciliansk sägen skall denna drabbning hafva
utkämpats på samma dag som slaget vid Salamis. De af G. föreskrifna fredsvilkoren skola bl. a. hafva innefattat bortläggandet af de hos kartagerna öfliga menniskooffren. G:s hela regering utmärkte sig genom rättvisa och humanitet. Också egde han i så hög grad sina medborgares tillgifvenhet, att han obeväpnad vågade infinna sig i en folkförsamling och erbjuda sig att nedlägga regeringen. Menigheten hyllade honom dervid enhälligt såsom fäderneslandets räddare och konung. Efter sin död (477) dyrkades han såsom heros. Hans broder Hiero efterträdde honom i regeringen. A. M. A.
Gelsemium, bot. farmak., ett växtslägte inom nat. fam. Apocyneae R. Br., kl. Pentandria L. Gelsemium sempervirens Pers., gul jasmin l. karolinajasmin, är en klättrande buske, som i Nord-Amerikas södra sumptrakter bildar vackra festoner mellan trädkronorna och under våren fyller luften med den ljufliga doften af sina höggula jasminlika blommor, hvilka sitta samlade i klasar i bladvecken. Roten är officinell i Nord-Amerika och består såsom drog af korta, klufna, tradiga och lätta bitar, hvilka hafva en matt gulhvit färg, svag narkotisk lukt och en bitter, men icke obehaglig smak. Ur roten har framstälts gelsemin, en färg- och luktlös, men ytterst bitter alkaloid, som vidgar pupillen, nedstämmer sensibiliteten, döfvar hjernan och dödar genom förlamning af respirationsmusklerna. Såsom läkemedel begagnas i Amerika det officinella flytande extraktet i dos af omkring 10 droppar, hvar annan eller hvar tredje timma, mot frossa, flerehanda febrar, lunginflammation m. m., men, såsom det synes, med största fördel mot neuralgia trigemini l. värk i någon af femte nervparets grenar. Medlet prisas af många, men är farligt, emedan det ofta framkallar förgiftningar. O. T. S.
Gelton, Toussaint, målare, sannolikt född holländare och elev af Poelenburg, kom till Danmark och blef der mycket uppburen. Det tidigaste daterade arbete man hittills känner af hans hand är det porträtt af pfalzgrefvinnan Maria Eufrosyna, måladt på koppar, hvilket nu finnes i svenska nationalmuseet; det bär årtalet 1658 och är tvifvelsutan utfördt i Köpenhamn. Detta och flere andra arbeten för Sverige gjorde honom så bekant, att han dit inkallades eller sjelfmant inkom 1666 samt erhöll uppdrag att måla flere bilder af den unge Karl XI. Han vistades sålunda i Stockholm åtminstone sagda år, och åtskilliga verk af hans hand, påminnande om hans mästares många "badande nymfer", äro sedan dess spridda i Sverige. Han skall äfven hafva varit en förträfflig kopist af Gerard Dov. År 1674 erhöll han i uppdrag af den danske konungen Kristian V att resa till Sachsen och afmåla dennes syster, som var kurfurstens gemål; sannolikt först 1676 vände han hem från denna färd. Ungefär samtidigt med sin utresa blef han nämnd till kungl. "contrafejer" med årslön. Han torde aflidit i Köpenhamn under förra hälften af 1680. Utom ofvan nämnda bild eger svenska nationalmuseet af honom ett porträtt af Karl X Gustaf, samtidigt med denna, samt en bild af Kristian V (sign. 1680)
Källa: Project Runeberg ·
