Sida 325
Fästningsstraff
m. m. och sjukvårdsutrustning. Besättningen, hvars styrka beror af fästningens storlek, utgöres af infanteri, fästnings- och fältartilleri, ingeniörtrupper samt kavalleri. Den artilleristiska armeringen (bestyckningen) utgöres af dels en på alla fronter lika fördelad säkerhetsbestyckning (omkr. 15 pjeser per front), afsedd att trygga fästningen mot öfverrumpling, dels en fullständig försvarsbestyckning (omkr. 150 pjeser per front), som vid belägringens början utföres å de fronter, mot hvilka fienden riktar sitt anfall. För en lägerfästning erfordras säkerhetsbestyckning å hela enceinten och försvarsbestyckning å alla de detascherade fästena. Den fortifikatoriska armeringen omfattar en mängd vigtiga arbeten: anfallsfältet afrödjes; en yttre försvarslinie befästes medelst provisoriskt anlagda fästen, fältverk och batterier; till fästningen ledande jernvägar förstöras; bombfasta blinderingar (se Blindering) uppföras bakom vallarna; portar och utgångar till fältet förses med särskilda försvarsinrättningar och vaktlokaler; kanonbankar anläggas; embrasurer (se d. o.) nedskäras; traverser (se d. o.) uppföras; bäddningar (se Bäddning 1) utläggas m. m.; förberedelser träffas till ett ihärdigt minförsvar; elektriska telegrafoch lysinrättningar, distansmätare, brefdufvor, luftballonger m. m. anskaffas. Proviant, furage samt bränn- och lysmaterial anskaffas för minst sex månader. Alla s. k. onyttiga munnar, d. v. s. sådana privata personer, som ej inom bestämd tid förskaffat sig den af kommendanten fastställda minimiqvantitet af lifsmedel, utvisas ur fästningen. Till sjukvårdsutrustningen hör allt, som erfordras för vården af sjuka och sårade äfvensom till farsoters förekommande och hämmande. -- I den framskjutna yttre försvarsställning, som under armeringen blifvit med fältbefästningar förstärkt, göres af fästningens yttre bevakning ett envist motstånd, för att tvinga den anfallande att längre tillbaka förlägga sin cerneringslinie. Måste denna ställning uppgifvas, draga sig försvararna endast långsamt och steg för steg tillbaka mot fästningen. För att bekämpa 1:sta batterilinien riktas redan mot hvarje punkt, der någon batteribyggnad synes vara under arbete, en samlad eld. Då den fientliga beskjutningen börjar, upptages striden medelst alla de pjeser, som kunna riktas mot anfallsbatterierna. Genom spänd uppmärksamhet på fiendens alla företag, nattetid medelst anfallsfältets belysning med lyskulor, lysraketer eller elektriskt ljus, söker man i tid upptäcka, när och hvar fienden ämnar anlägga sin första parallel, för att genast kunna vara beredd att störa honom genom en kraftig beskjutning. Viker fienden ej, företages under natten ett stort utfall, hvarvid en efterföljande arbetstrupp igenkastar den påbörjade parallellen och undanskaffar möjligen qvarlemnade verktyg. Andra batterilinien bekämpas likasom den första genom en kraftig beskjutning. Blir fiendens eld slutligen öfverlägsen, måste fästningens artilleri ändra uppställning. Mot de sig allt mera närmande löpgrafvarna riktas om dagen en liflig handgevärs- och granatkartescheld. Nattetid beskjutas de bäst med
kartescher från lättare fältpjeser i betäckta vägen. Små utfall (i ändamål att förstöra sapptêterna och fördröja anfallsarbetenas framåtskridande) äro äfven ett verksamt försvarsmedel och af moralisk nytta, emedan de underhålla böjelsen för anfall och motverka misströstan. Under belägringens senaste period kan med fördel användas kasteld ur en mängd mörsare, uppställda bakom hufvudvallen, äfvensom handgevärseld från vallgångarna och betäckta vägen. Så snart visshet vunnits hvar fienden ämnar breschera hufvudvallen, uppkastas (i brist på ett permanent inre verk) bakom breschen ett reträttverk af jord, med framför liggande graf, hvilken förstärkes med lämpliga stormhinder. Derjämte träffas nödiga förberedelser för att mottaga en stormning: under breschen anläggas minor, i dess närhet hopsamlas handgranater, stockar och stora qvistiga träd för att nedkastas på stormkolonnerna, hvarjämte, om flankelden redan är tystad, lättare pjeser hållas i beredskap att köra upp på flankerna för att beskjuta fienden under graföfvergången. Under belägringens senare period inträder, till förmån för den försvarande, en betydelsefull förändring i de stridandes ställning till hvarandra. Förut har den anfallande, utbredd öfver ett anfallsfronten omfattande fält, der han efter behag kunnat välja uppställningsplatser för sitt artilleri, och der hans spridda trupper ej synnerligen lidit af fästningens divergerande eld, kunnat rikta en omfattande och öfverlägsen eld mot de trånga fästningsverk, inom hvilka försvararna varit inneslutna. Sedan tredje parallellen blifvit fullbordad, framgå deremot belägringsarbetena inom ett hopträngdt område med en front, som aldrig är större än de anfallna fästningsverkens. Den anfallande skall derjämte utföra arbeten, som redan i och för sig äro långt svårare än de, som höra till belägringens första skeden, och som blifva det ännu mera, då de skola utföras under fästningens nära och dominerande eld; och slutligen ändas belägringen med stormning af en brant och svårbestiglig bresch, uppför hvilken den anfallande endast långsamt och med smal front kan uppstiga, således utan att kunna tillgodogöra sig sin numeriska öfverlägsenhet, då deremot den försvarande, stående i en dominerande ställning, kan möta anfallet med samlad eld och bajonett. O. A. B.
Fästningsrayon [-räjång], det område omkring en fästning, hvilket beherskas af fästningsartilleriets eld och derför i regeln ej får bebyggas, eller, om sådan rättighet undantagsvis beviljas, bebyggas blott på det vilkor att egaren inom en viss helt kort tid efter erhållen befallning sjelf fullständigt skall nedrifva sin gård utan anspråk på ersättning. O. A. B.
Fästningsstraff, jur. Straffarbete förekom i Sverige först under formen af "arbete vid konungens slott och gårdar". När denna straffart fick större användning, befunnos dock de kungliga slotten och gårdarna ej vara nog säkra förvaringsorter för missdådare. Man började derför mot slutet af 1600-talet begagna rikets fästningar för detta ändamål. Jämte dessa nyttjades artillerismedjorna i Stockholm
Källa: Project Runeberg ·
