Sida 578
Geysir
erhöllo de under Mendelssohns anförande (1835--43), då knappt någon virtuos eller kompositör ansågs tillräckligt legitimerad, om han ej med framgång uppträdt i Gewandhaus eller der fått en tonsättning uppförd. Orkestern räknar f. n. (1882) omkring 70 medlemmar. A. L.
Gevar uppgifves i den Balderssaga, som Saxo Grammaticus meddelar, vara fader till Nanna. Hon älskas af konung Hothbrodds son Hother (densamme som Eddans Höder l. Had) och älskar honom tillbaka. Men Odens son, den mäktige halfguden Balder, får se henne och blifver intagen af hennes skönhet. Balder friar förgäfves till Nanna; derför beslutar han att dräpa Hother. Denne får dock reda på Balders planer och rådgör sig med G., som berättar honom, att Balder kan såras endast med skogstrollet Mimings svärd, hvilket Hother efter mycket besvär lyckades att förskaffa sig. Balder bekrigade Hother och G., men förlorade ett stort sjöslag, oaktadt alla gudarna, till och med Oden och Tor, kämpade på hans sida. Som man redan af det anförda finner, är Saxos Balderssaga helt olika med eddornas framställningar. Th. W.
Gevinst (T. gewinst, vinst), kronans gevinst, kamer., en i äldre allmänna räkenskaper förekommande benämning på den årliga inkomstsumma, som utgjorde skilnaden mellan räntepersedlarnas värde efter det gamla fixa "kronovärdiet" och den årligen efter gängse pris satta markegången. Denna skilnad växte till beloppet i den mån penningevärdet sjönk. Kbg.
Gevär (T. gewehr, vapen), ursprungligen benämningen på fotfolkets långa, med flintlås och bajonett försedda eldhandvapen, sedermera på fotfolkets eldvapen i allmänhet och (mestadels i kommandoord) äfven på huggare och sablar ("sidogevär"). Jfr Eldhandvapen. W. G. B.
Gevärsfaktori l. gevärsfabrik. I Sverige hafva i äldre tider sådana funnits i Arboga, Örebro, Jönköping, Norrtelje m. fl. orter; numera finnas endast det staten tillhöriga Karl Gustaf stads gevärsfaktori, vid Eskilstuna, hvilket förestås af en artilleriofficer såsom styresman, samt Husqvarna gevärsfabrik, nära Jönköping, sedan 1757 i enskild ego. -- Då gevärstillverkning pågår, skall en ständig besigtningsförrättning finnas, bestående af en officer och en besigtningsrustmästare. W. G. B.
Gevärsförråd, upplag af de eldhaadvapen och blanka vapen, hvilka icke äro utlemnade till trupperna. I Sverige utgöra de en del af artilleriförråden i Stockholm och Kristianstad samt på Karlsborg. C. O. N.
Gevärsgalleri. Se Galleri. 3.
Gevärshandtverkare kallas de två vid hvarje infanteri-regemente befintliga handtverkare, som skola verkställa lagningar af gevär och andra vapen. För att rekrytera gevärshandtverkarna och för att biträda dem utbildas vid en åtta månaders kurs vid artilleriets verkstäder på Karlsborg ett antal gevärshandtverkaressoldater, hvilka efter genomgången kurs uppbära förhöjd aflöning och såsom utmärkelsetecken bära en liten ögla af rödt kläde på venstra öfverärmen. C. O. N.
Gevärsöfningar, krigsv., kallas vanligen de gymnastiska öfningar med geväret, hvilka afse att bibringa förmåga att med ledighet flytta det från en ställning till en annan, att gifva kroppen smidighet och att underlätta gevärets uppförande för skottlossning. C. O. N.
Gex [sjex], stad i franska depart. Ain, vid foten af Colombier de Gex och Col de la Faucille. Omkr. 2,750 innev. G. var fordom hufvudstad i landskapet Pays de Gex (Lat. Gesiensis pagus), som omvexlande tillhörde Genève och Savojen och 1602 kom till Frankrike.
Geyer, stad i sachsiska kretsen Zwickau. Omkr. 4,400 innev. Bergsbruk.
Geysir ("den jäsande", Isl., af geysa, jäsa, hafva sig våldsamt), geol., ursprungligen benämning på en i Islands sydvestra del, vid foten af Laugan fjäll, nordvest från Heklas vulkanberg belägen intermittent varm springkälla, d. v. s. en källa af delvis kokande vatten, hvilken efter längre eller kortare mellantider af lugn råkar i utbrott och då stötvis uppkastar, till större eller mindre höjd, en af vattenånga omhvirflad vattenstråle. Sedermera har detta nomen proprium öfvergått till appelativum och betecknar dylika intermittenta varma springkällor i allmänhet. Geysirer finnas på vidt skilda trakter af jordklotet, på Island, Nya Zeeland, i Kalifornien och på Klippbergen i Nord-Amerika, allt trakter, der vulkanisk verksamhet nu är eller förr varit rådande. För alla geysir-källor betecknande är en låg, cirkelformad, af kiselsinter bestående kulle, som på toppen har en flat skålformig eller kraterliknande fördjupning, från hvars midt ett lodrätt rör sträcker sig ned mot djupet. Både detta rör och den öfre flata bassängen äro emellan hvarje utbrott fyllda med kiselsyrerikt vatten af en temperatur uppgående ända till + 80°, + 90° Cels. Den flacka käglan har bildats genom småningom skeende afsättning af kiselsyra ur vattnet, då detta flödar öfver bräddarna eller vid utbrotten nedfaller omkring mynningen och sedan afdunstar.
Utbrotten inträffa än efter några timmars, än efter flere dagars mellantid, olika hos olika källor. De begynna vanligen dermed att ett dån låter höra sig från djupet och att vattnet i bassängen börjar sjuda, bölja och uppdrifvas i små kaskader. Sedan detta upprepats några gånger eller stundom helt oförmodadt, uppkastas med explosionslik hastighet en af dån och markens darrande åtföljd, delvis till rykande skum sönderpiskad, kokhet vattenpelare af ända till 30, 40 och stundom ännu flere meters höjd. Efter blott några få minuters fortvaro slutar hela företeelsen dermed att det i bassängen qvarvarande och dit återfallande vattnet strömmar ned i röret och försvinner. Källans krater eller bassäng är sedermera tom och tillgänglig för betraktande, till dess nytt från djupet kommande vatten åter hinner samla sig. -- Orsaken till dessa eruptioner anses ligga deruti att vattnet i rörets nedre del, genom från djupet tillströmmande, öfverhettadt vatten och under trycket af den ofvan liggande vattenpelaren, blifver uppvärmdt till mera än + 100° C., medan vattnet vid ytan och i rörets öfre del håller sig mera afkyldt
Källa: Project Runeberg ·
