Sida 65
Fotografi, konsten att genom ljusets inverkan frambringa afbildningar
som är af stort teoretiskt intresse. Bell har nämligen funnit, att ljudet kan med tillhjelp af ljusvibrationer fortplantas äfven utan användande af telefon och stapel. Om i fig. 1 man tänker sig de sistnämnda delarna borta och endast en skifva af selen i S, brännpunkten till linsen L, så kommer denna skifva, om örat hålles intill densamma, att gifva från sig ljud, när hon träffas af intermittenta eller vibrerande ljusstrålar. Derigenom är bevisadt, att ljusvibrationerna förmå att framkalla sådana molekulära rörelser, hvilka måste förutsättas för uppkomsten af ljud. Af stort intresse är äfven, att selen icke är det enda ämne, som sålunda återgifver ljudet under ljusets direkta inverkan. Bell har funnit samma egenskap hos ett så stort antal andra kroppar, då de användas i form af mycket tunna skifvor, att han är benägen antaga, att det ej gifves något undantag, utan att hvarje kropp genom inverkan af ljusstrålar kan försättas i molekulära vibrationer, tillräckligt starka att alstra förnimbara ljud. L. A. F.
Fotogen (af Grek. fos, ljus, och genein, födas). De hufvudsakligen af blandningar af åtskilliga kolväten bestående oljor, som under detta namn användas till belysning och uppvärmning, kunna vara framställda på ganska olika sätt, såsom genom destillation af stenkol (Boghead-kol), brunkol, bituminös skiffer, torf, tjära, bergolja o. s. v., och i följd deraf hafva de tämligen olika egenskaper och sammansättning. Som bekant har emellertid under de senare årtiondena den nord-amerikanska bergoljan nästan utträngt alla andra lysoljor ur verldshandeln, och den allra största mängden fotogen beredes af denna olja. Den råa bergoljan kan nämligen, till följd af sin ofta tjockflytande beskaffenhet, sin vidriga lukt och framför allt sin stora eldfarlighet, ingalunda direkt användas såsom belysningsmedel, utan måste först renas, hvilket sker genom s. k. fraktionerad destillation, hvarigenom såväl de lättflyktigaste, mest eldfängda beståndsdelarna (petroleum-eter, gasolja) som ock de svårflyktigaste, mera tjockflytande (smörjolja, paraffin) särskiljas från den vid en temperatur af + 150° till 280° C. öfverdestillerande fotogenen, som sedermera ytterligare raffineras genom behandling först med koncentrerad svafvelsyra och sedermera (efter tvättning med vatten) med natronlut. Den sålunda renade oljan (fotogen, kerosen eller raffinerad petroleum) är, som bekant, en klar, lättflytande, färglös eller svagt gul, ofta i blått skillrande, tämligen illa luktande vätska, som ej kan blandas med vatten eller sprit, deremot lätt med eter, kolsvafla och terpentinolja. Egentliga vigten varierar mellan 0,81 och 0,87. -- Fotogen är, såsom redan antydts, icke någon bestämd kemisk förening, utan en blandning af en stor mängd sådana, af hvilka de flesta och vigtigaste äro kolväten af sumpgasens serie. Till följd af denna fotogenens sammansättning af nästan endast kol och väte kräfver densamma för sin fullständiga förbränning mera syre, än samma mängd af en fet olja (hvilken alltid i sig sjelf innehåller syre) fordrar. Detta syre måste naturligtvis tagas ur luften, och fotogenlamporna således
konstrueras med bättre lufttillförsel, d. v. s. starkare drag, än som t. ex. behöfdes vid de s. k. moderatörlamporna, i hvilka fet olja (bomolja, rofolja) förbrännes. Af största vigt är att fotogenen icke innehåller sådana lättflyktiga kolväten, som utgöra hufvudbeståndsdelen af petroleum-eter och gasolja. De redan vid vanlig temperatur afdunstande ångorna af dessa oljor bilda nämligen tillsammans med luft en högst explosiv gasblandning, och olyckshändelser, förorsakade genom derpå beroende explosioner, äro tyvärr blott alltför vanliga. Då bergoljan först började blifva en verldshandelsvara, inträffade upprepade gånger total förlust af fartyg, som voro lastade med den råa, ytterst eldfarliga oljan, hvilken den tiden raffinerades i Europa. För att, så vidt möjligt är, förekomma dylika olyckor renar man numera största mängden af oljan i Amerika. Emellertid är det ej ovanligt, att de afskilda, lättflyktiga och i högsta grad eldfarliga oljorna, hvilka ega mindre handelsvärde än fotogenen, användas till att förfalska denna. För att, så vidt möjligt är, sätta en gräns för denna farliga förfalskning (som svårligen kan på rent kemisk väg upptäckas) har i de flesta land genom lag bestämts en minimitemperatur, under hvilken den undersökta oljan icke får afgifva brännbar gas, om hon skall kunna få benämnas fotogen och med afseende på förvaring, försäljning, förtullning o. s. v. underkastas de för denna vara gällande föreskrifter. (Se för Sverige k. förordn. af d. 26 Nov. 1875 och k. kungörelsen d. 13 Apr. 1880). Undersökningar af oljors eldfarlighet utföras af särskildt förordnade kontrollanter enligt en metod, som finnes utförligt beskrifven i en d. 26 Nov. 1875 utfärdad k. kungörelse och som grundar sig på att mycket långsamt upphetta ett prof af den olja, som skall undersökas, närma en liten tändlåga till oljans yta samt observera den temperatur, vid hvilken en blåaktig flamma först visar sig öfver oljeprofvet. Det är klart, att denna temperatur (Eng. the flashing-point) är en helt annan och ligger vida lägre än den, vid hvilken sjelfva oljan i sin helhet fattar eld (Eng. the burning-point); denna senare har för den ifrågavarande undersökningen icke någon betydelse. -- Fotogenen nyttjas som bekant i oerhörd myckenhet till belysningsmedel, hvartill densamma genom sin prisbillighet och vid förbränningen utvecklade betydliga ljusstyrka förträffligt egnar sig. På senare tider har fotogen dessutom fatt ej obetydlig användning som bränsle, dels i hushållen (s. k. fotogenkök m. m.), dels inom den mindre industrien, för drifvande af smärre maskiner o. d. S. J-n.
Fotograf, en person, som förstår att utöfva fotografi-konsten eller har densamma till sitt yrke. -- Fotografera, med hjelp af ljusets inverkan frambringa afbildningar. -- Fotografisk, som har afseende på eller åstadkommes medelst fotografien; äfven i figurlig betydelse, t. ex. en fotografiskt trogen afbildning: en i alla detaljer trogen afbildning. Se Fotografi.
Fotografi (af Grek. fos, ljus, och grafein, skrifva, teckna), konsten att genom ljusets inverkan frambringa afbildningar; äfven en genom denna konst åstadkommen afbildning. -- Den
Källa: Project Runeberg ·
