Sida 493
Geheime-arkivet
uppfattningen af de organiska formernas inre samband och i deras återförande till allmänna lagar. Af sin tankes höga flygt låter G. sig aldrig ledas att öfvergifva den empiriska kunskapens fasta botten eller att skapa teorier, som sakna stöd i fullt säkert bekräftade sakförhållanden. Bland hans många specialundersökningar böra främst nämnas hans arbeten öfver ryggradsdjurens jämförande anatomi, Untersuchungen zur vergleichenden anatomie der wirbelthiere (1864--72), äfvensom hans tidigare utkomna Untersuchungen über Pteropoden und Heteropoden (1855). I tvänne särskilda arbeten, Grundzüge der vergleichenden anatomie (2:dra uppl. 1870) och Grundriss der vergleichenden anatomie (1874; ny uppl. 1878), har han i en öfverskådlig framställning bearbetat sin omfattande vetenskap. Sedan 1875 utgifver han "Morphologisches jahrbuch", en i fria häften utkommande tidskrift för anatomi och embryologi. Som lärare har G. utöfvat ett stort inflytande på sina många lärjungar. R. T-dt.
1. Gegerfelt, Carl Fredrik Victor von, arkitekt, föddes i Jönköping d. 6 Maj 1817. Han ingick 1835 som volontär vid Göta artilleriregemente, der han 1836 befordrades till underlöjtnant, men sökte och erhöll följande år transport till Värmlands fältjägareregemente. Der befordrades han till löjtnant 1843, men tog redan 1844 afsked från regementet och 1845 ur krigstjensten, för att uteslutande egna sig åt arkitekturen. G. hade nämligen 1839--41 i Berlin studerat denna konst och efter sin återkomst begynt utöfva densamma. I Göteborg, der han alltsedan varit bosatt, finnas de flesta alstren af hans verksamhet. Så gaf han 1850 ritning till och ledde uppförandet af Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset, uppgjorde ritningen till Chalmersska slöjdskolans nya hus, invigdt 1869, till Hospitalet å Hisingen vid Göteborg, hvilket uppfördes 1868--72, till samtliga utställningsbyggnaderna vid 13:de allmänna landtbruksmötet i denna stad, hvilka voro uppförda efter en alldeles ny princip, hvarjämte han utfört åtskilliga villor i en nordisk stil m. m. I flere af hans arbeten hafva nya uppslag och försök att omdana våra vanliga byggnadsformer gjort sig gällande. G. innehar, sedan Juni 1872, stadsarkitektsysslan i Göteborg. Han har varit lärare i byggnadskonst vid Chalmersska slöjdskolan derstädes samt har äfven i andra riktningar verkat för höjandet af den allmänna konstsmaken och konstskickligheten på denna ort. -rn.
2. Gegerfelt, Vilhelm von, målare, den föregåendes son, föddes i Göteborg d. 9 Nov. 1844. Han idkade 1861--63 studier vid konstakademien i Köpenhamn samt 1864--66 vid Akademien för de fria konsterna i Stockholm. 1866 begaf han sig, för sin vidare utveckling, till Düsseldorf, der han uppehöll sig till 1872. Sedan dess har han varit bosatt i Paris. 1872 blef G. agré af den svenska konstakademien. Åtskilliga landskap af hans hand hafva vid olika tillfällen framträdt på utställningarna i Stockholm. Såsom konstnär har G. numera fullständigt slutit sig till ungefär samma riktning inom den franska landskapskonsten, som den Alfr.
Wahlberg tillhör, eller den, som söker uppnå stämningens och effektens enhet hufvudsakligen genom rent koloristiska medel. -rn.
3. Gegerfelt, Herman Georg von, jurist, riksdagsman, syssling till G. 1., född i Göteborg d. 18 Aug. 1817, blef student i Upsala 1834, filos. doktor 1839 och jur. kand. 1841 samt började 1842 att tjenstgöra i Göta hofrätt, der han inom kort blef fiskal. 1846 utnämndes han till v. häradshöfding, var 1848--53 adjungerad ledamot af nämnda hofrätt, blef assessor derstädes 1853, skötte 1857--58 under särskilda tider revisionssekreteraretjenst, blef 1869 hofrättsråd och 1878 president i Göta hofrätt. Vid Upsala universitets jubelfest, 1877, promoverades han till hedersdoktor i juridiska fakulteten. Såsom ledamot af ridderskapet och adeln bevistade G. riksdagarna 1850--51, 1856--58 samt 1865--66, vid hvilken sistnämnda han var ordförande i expeditionsutskottet. 1866 invaldes han af Jönköpings läns landsting i Första kammaren, der han qvarsatt t. o. m. 1879, då han afsade sig detta förtroende. Under sin riksdagsmannatid, efter 1866, var han ledamot dels af konstitutions-, dels af lagutskottet, i hvilket han var dels ordförande, dels vice ordförande under riksdagarna 1872--79. Han yttrade sig i nästan alla lagfrågor, och i dessa blefvo hans anföranden ofta för Första kammaren bestämmande. Dessutom har G. varit ledamot af flere af K. M:t tillsatta komitéer, 1867--68 för utarbetande af förslag till förordning angående häradsrätternas arbetssätt, 1872 rörande lagstiftningen om mantalsskrifning och 1877--78 för ordnande af patentlagstiftningen.
Geheime-arkivet, det ena af de stora danska riksarkiven, är dels ett arkiv för det kungliga huset, dels samlingsstället för de äldsta och vigtigaste diplomatiska källorna till Danmarks allmänna historia. Kort efter år 1500 bildades ett kungligt arkiv på Köpenhamns slott, dit småningom flere af de samlingar flyttades, som förvarats på de andra kungliga slotten. Andra landsortsarkiv bibehöllos dock länge, och derjämte hade både det danska och det tyska kansliet sina egna arkiv. Fredrik III flyttade d. 30 Okt. 1660 äfven riksrådets arkiv till slottet. Samtidigt upprättades ett nytt räntekammar-arkiv, hvilket skulle omfatta allt, som angick landets inkomster och utgifter (grundstommen i det andra stora riksarkivet, det s. k. ministeriernas arkiv). Det kungliga arkivets förste arkivarie blef 1663 P. Schumacher, hvilken efterträddes först af sin förre sekreterare F. Wolff, som 1676 blef geheime-arkivarie. Efter dennes frånfälle, 1684, blef T. Bartholin d. y. arkivsekreterare. Efter hans död (1690) saknade arkivet styrelse i sju år och flyttades till Rosenborgs slott. 1697--1730 var Arne Magnusson arkivsekreterare, och 1700 blef F. Rostgård geheime-arkivarie. 1720 flyttades arkivet från Rosenborg till en ny, för ändamålet särskildt uppförd byggnad, som låg bredvid det nya kanslihuset. Rostgård skildes från befattningen 1725, och 1730 blef H. Gram geheime-arkivarie. Denne införlifvade med arkivet flere privata samlingar och de vigtiga
Källa: Project Runeberg ·
