Fridigern, vestgotisk furste under 4:de århundradet, råkade i strid med en annan, mäktigare vestgotisk furste, Atanarik, samt sökte och fann hjelp hos romarna, hvarefter han med flertalet af sitt folk öfvergick till kristendomen, medan Atanarik förblef hedning. Vid hunnernas infall flydde F. och större delen af vestgoterna öfver Donau in på det romerska området, der ståthållaren Lupicinus gaf dem till pris åt nöd och elände. Men då Lupicinus vid ett gästabud äfven sökte bringa F. om lifvet, gjorde goterna ett väldigt uppror, och F. slog romarna i det blodiga slaget vid Adrianopel 378, der kejsar Valens, som skyndat till hjelp, miste lifvet. F. dog omkr. 380.
Nordisk familjebok · första upplagan
Fridigern
Ämne: Germaner och romerska gränsprovinser · Romarriket och antikens Rom
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 367 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗