Fuchs, Johann Nepomuk von, tysk kemist och mineralog, f. 1774, blef 1807 professor i mineralogi och kemi i Landshut, 1823 konservator vid de mineralogiska samlingarna i München och 1826, efter universitetets flyttning från Landshut till München, professor i mineralogi i sistnämnda stad. 1835--44 var han derjämte öfverbergsråd. 1852 tog han afsked från sin professur, och 1854 upphöjdes han i adligt stånd. Död 1856. F. riktade mineralogien och den oorganiska kemien med flere vigtiga upptäckter. I vidsträckta kretsar blef han bekant genom uppfinningen af vattenglas (1823) och
detsammas användning i stereokromien. Skrifter: Ueber den gegenseitigen einfluss der chemie und mineralogie (1824), Naturgeschichte des mineralreichs (1842), Ueber die theorie der erde (1844) och Bereitung, eigenschaften und nutzanwendung des wasserglases (1857) m. fl. Hans samlade skrifter utgåfvos 1856 af Kaiser.