Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Furste

Ämne: Furstliga och hovets titlar · Titlar och ämbeten

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 505 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Furste (T. fürst, i analogi med hvilket det svenska förste är bildadt), egentligen endast den förste eller utmärktaste, betecknar 1) regent i allmänhet, 2) icke regerande medlem af en regentfamilj, 3) medlem af den förnämsta adeln i vissa land, t. ex. Tyskland, Ryssland (knjaz), Frankrike (prince), Italien (principe) och är 4) predikat för vissa tyska regenter, i rang närmast hertigar (se nedan), och för regenterna i Bulgarien, Liechtenstein, Monaco, Montenegro och Serbien. Under det 11:te årh. blef det vanligt i Tyskland att med furstetiteln utmärka de förnämste medlemmarna af aristokratien, nämligen hertigar, markgrefvar, pfalzgrefvar, landtgrefvar, borggrefvar, grefvar, ärkebiskopar, biskopar och abboter i riksomedelbara abbotstift. I slutet af 12:te årh. uppstod det s. k. yngre riksfursteståndet, till hvilket icke längre grefvarna räknades, och furstetiteln erhölls sedermera blott efter formlig utnämning af kejsaren. Furstarna hade på riksdagarna säte och stämma och bildade en särskild afdelning, den s. k. furstebänken. Under 13:de årh. afsöndrade sig de sju mäktigaste furstarna, kurfurstarna, från de öfriga och stodo i rang öfver dem. Senare gjordes en skilnad emellan gamla furstehus, som före riksdagen i Augsburg 1582 haft säte på furstebänken, och nya furstehus, som. först efter 1582 erhållit furstlig värdighet. Numera finnas suveräna furstar endast i Reuss, Schwarzburg, Lippe och Waldeck. Mediatiserade furstar, d. v. s. sådana som före 1806 innehade ett riksomedelbart område, men då kommo i undersåtsförhållande, finnas deremot i mängd och innehafva fortfarande vissa företrädesrättigheter, t. ex. jämbördighet med medlemmarna af Europas regenthus. I Sverige hafva tvänne ätter upphöjts i furstligt stånd: Hessenstein (1785) och Putbus (1807), men ingendera har varit introducerad på riddarhuset. I Finland är, på grund af kejserligt förordnande 1833, furstliga ätten Mensjikov upptagen i första rummet bland ridderskapet och adeln. Om tyska furstepredikaten Durchlaucht och Erlaucht se d. o.