Garibaldi

*Garibaldi. (Sp. 892. Gaëta kapitulerade först i Febr. 1861.) G. nedlade 1880 med anledning af sin måg Canzios häktning sitt mandat som deputerad och bosatte sig på Caprera, der han dog d. 2 Juni 1882 och d. 10 s. m. högtidligen på statens bekostnad lades i graf, tvärt emot sin i testamentet uttalade önskan att blifva bränd; d. 18 s. m. hölls i Rom en storartad sorgefest. Hans enka (G. hade efter skilsmässan gift om sig, med sin dotterdotters amma, som skänkte honom två barn) och hvart och ett af hans fem barn fingo en statspension på 10,000 lire. Den 20 Sept. 1895, på 25:te årsdagen af Roms eröfring af de italienska trupperna, aftäcktes der hans minnesvård. Äfven på andra håll har hans staty rests. — Sonen Menotti har utgifvit G:s Memorie autobiografiche (1888) och Ximenes en del af G:s brefvexling, Epistolario di G. G. (2 bd, 1885). En omfattande, men till stor del värdelös literatur har växt upp om G. På svenska har C. Bååth-Holmgerg gjort hans lefnadsteckning (1892).