*Geheime-arkivet förenades d. 1 Jan. 1883 med det s. k. »Kongerigets arkiv» under gemensam ledning (af A. D. Jörgensen) och har sedermera undergått genomgripande omdaningar samt blifvit betydligt tillökadt, i synnerhet derigenom att handskrifter från stora k. biblioteket lemnats dit. Den 1 April 1889 fingo de båda förenade arkiven namnet Rigsarkiv, och under detta ställdes tre »provinsarkiv», som bildades genom äldre handlingar från ämbetsarkiven, och för hvilka nya byggnader uppfördes i Viborg (1891) för Nörrejylland, i Odense (1893) för Fyen och i Frederiksberg (1892) för Själland, Bornholm och Laaland-Falster. 1883 upphörde (med bd 7) de af Geheimearkivet utgifna »Aarsberetninger», men deremot hafva sedermeia utgifvits 3 bd »Meddelelser» (1883–94), innehållande bl. a. »Vejledende arkivregistraturer» och »Den civile centraladministrations embedsetat 1660–1848» (med fortsättning omfattande tiden 1848–93), flere band urkunder, »Regeringsskiftet 1784» (1888), »Kongeloven og dens forhistorie» (1886) och »Kancelliets brevböger 1551–70» (1886–96. 4 bd). E. Ebg.
Nordisk familjebok · första upplagan
Geheime-arkivet
Ämne: Danmark: personer, ätter, slott och institutioner · Danmark och nordisk historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 915–916 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗