Geldern. 1. Hertigdöme i det forna Tyska riket, vid Nedre Rhen och Ijssel, gränsade till Friesland, Westfalen, Brabant, Holland och Zuiderzee. Det beboddes ursprungligen af sigambrer och bataver, sedermera af franker och utgjorde en del af deras rike (af konungariket Austrasien). Efter karolingiska rikets upplösning kom det till Tyskland och bildade på 1000-talet tillsammans med Wassenberg ett rikslän. Efter grefve Gerhard III:s död sönderföll detta län i två delar, af hvilka sonen Gerhard IV (1104--31) erhöll endast G., med hvilket Henrik I (1131--82) förenade Zütfen (1179). Reinhold II (1326-- 43) blef till belöning för de tjenster han gjort
kejsar Ludvig af Bajern upphöjd till hertig 1339. Det hertigliga husets manliga linie utdog redan 1371, då en häftig arfsstrid utbröt (geldernska arfföljdskriget 1371--79) mellan tronpretendenterna Johan II af Blois och Vilhelm af Jülich. Den senares seger (1379) medförde för en kortare tid G:s och Jülichs förening till ett hertigdöme (1383--1423). Huset Egmond erhöll 1423 genom arfsrätt G. och regerade första gången t. o. m. år 1472, då landet genom köp införlifvades med hertigdömet Burgund. 1492 lyckades emellertid Karl af Egmond (d. 1538) komma i besittning af sitt arfland, men råkade derigenom med kejsar Karl V i en långvarig strid, som först 1528 slutades genom ett fördrag i Gorinchem, då G. förklarades för kejserligt län. Mot nämnda fördrags bestämmelser testamenterade Karl emellertid sitt land åt hertig Vilhelm af Kleve-Jülich-Berg, hvilken dock redan 1543 måste afstå sin nya besittning till habsburgska huset. Under nederländska frihetskriget slöt sig en del af G., holländska G., 1579 till unionen i Utrecht, medan den andra, spanska G., blef huset Habsburg trogen. Genom westfaliska freden blef det holländska G., Nedre G. (se Gelderland), en af Förenta nederländernas provinser, medan den andra delen, Öfre G., fortfor att tillhöra huset Habsburg (Spanien). Genom freden i Utrecht (1713) skiftades Öfre G. mellan Preussen, Österrike och Nederländerna, förenades under franska revolutionskrigen genom frederna i Basel (1795) och Lunéville (1801) till ett franskt departement, Roer, men delades enligt Wien-kongressens beslut (1815) mellan Preussen och Nederländerna. -- 2. Stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf (Rhenprovinsen), 27 km. från Weser. 5,184 innev. (1875). Staden, som anlades 1097 var till 1371 grefvarnas och hertigarnas af Geldern residens samt en vigtig fästning (Fredrik II slopade 1764 fästningsverken). Sedan 1703 har den tillhört Preussen, med undantag af åren 1794--1814, då den tillhörde Frankrike. V. K-r.