Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Gera

Ämne: Adliga ätter och statsmän · Svenska ämbetsmän, militärer och adel

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1085–1086 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Gera [jera], svensk ätt, som troligen härstammade från Skåne, är i Sverige känd från midten af 1300-talet.

1. Gera, Holger Karlsson, rådsherre, egde Björkvik och Ållonö i Östergötland, f. 1457, blef 1497 riddare och 1509 riksråd. G. var ett af de riksråd, som förbundo sig att uppehålla den Malmöska fredshandeln 1512, var 1514 höfvitsman på Stegeborg och deltog 1520 i underhandlingarna med Otte Krumpe. 1523 förklarades han, såsom unionen tillgifven, för rikets fiende, men förlikte sig 1524 med Gustaf Vasa, blef 1525 lagman i Östergötland och Småland samt häradshöfding i Ryds och Yxnerums socknar samt fick 1528 Stegeborg i förläning. Konung Gustaf använde honom i flere vigtiga värf: så satt G. 1529 i den nämnd, som dömde Måns Bryntesson (Liljehök), bevistade 1530 å konungens vägnar mötet i Varberg, skickades 1531 till Lauenburg med inbjudning till den hertigliga familjen att bevista konungens bröllop, höll konungsräfst i Småland 1537, skickades till Elbing och till mötet i Halmstad s. å. samt till mötet i Opslo 1538. Död d. 29 Mars 1541 i Kalmar. B. S.

2. Gera, Karl Holgersson, friherre till Björkvik, riksråd, lagman i Östergötland, den föregåendes son, var 1539 inskrifven vid Wittenbergs universitet och uppgifves 1544 hafva blifvit riksråd. Under de följande åren användes han af Gustaf Vasa på beskickningar till Danmark och Tyskland. 1555, under ryska kriget, utsågs han m. fl. till befälhafvare i Viborg. Sedan hertig Erik tagit i besittning sin

förläning i Småland (1558), svor G. honom trohetsed och affärdades 1559 jämte några andra herrar till England för att bringa till stånd giftermålet mellan Erik och drottning Elisabet. Den 29 Juni 1561 upphöjdes han i friherrligt stånd. S. å. deltog han i de underhandlingar, som ledde till antagandet af "Arboga artiklar", och var gubernator i Småland, med hvilken svåra befattning han fortfor äfven de följande åren. 1564 råkade han för en tid i onåd, emedan han och de andre män, åt hvilka Blekings försvar var anförtrodt, hade utrymt detta landskap, men han fortfor dock, såsom det synes, att innehafva sin tjenst. Död d. 25 Juli 1566. G. beskrifves såsom en lärd och klok man samt mån om konungagunst. Fr. W.

3. Gera, Jöran Holgersson, friherre, riksråd, lagman i Östergötland, den föregåendes broder, var 1539 inskrifven vid Wittenbergs universitet samt blef 1567 baccalaureus och magister i Rostock. 1554 säges han hafva blifvit inkallad i rådet. Liksom brodern svor han prins Erik trohetsed redan under Gustaf Vasas lifstid. 1559 insattes han m. fl. till ståthållare på Kalmar slott. 1561, vid Erik XIV:s kröning, upphöjdes han till friherre och skref sig såsom sådan friherre till Ållonö. I Maj 1563 affärdades han med Jakob Bagges flotta till Rostock för att mottaga Erik XIV:s väntade brud, prinsessan Kristina af Hessen. Han vistades sedermera länge i Tyskland för den hessiska giftermålsunderhandlingens skull. Ännu i Maj 1565 var han qvar derstädes och befann sig då i onåd hos konungen. De följande åren omtalas han stundom såsom bisittare i konungens nämnd eller deltagare i rådets verksamhet. Under upproret 1568 stod han på konungens sida och användes af honom i beskickningar till de upproriske hertigarna. Han fortfor dock, äfven efter Erik XIV:s fall, att användas i rikets tjenst. 1570 var han en bland fredsunderhandlarna i Stettin, och 1574 utsågs han till en af Sveriges ombud vid den beramade kompromisshandeln i Rostock. 1573 och 1576 begagnade sig Johan af honom såsom underhandlare i sina stridigheter med hertig Karl. Liksom flere andre af Sveriges stormän på denna tid visade G. benägenhet för katolicismen. Död d. 18 Maj 1588. Fr. W.