Ges

Ges (om namnets härledning se Brasilien. Suppl., sp. 1089–90), en af många olika brasilianska indianstammar bildad folkfamilj, numera den förherskande i hela östra hälften af republiken, kan delas i en östlig och en vestlig grupp. Den förra omfattar de nästan utdöda eller med den civiliserade befolkningen starkt uppblandade kamakan, massakora och patasjo samt de i frihet och rasrenhet i skogarna lefvande botokuderna. Bland vestra ges må nämnas kayapo, hvilka i literaturen vanligen framställas som en svag, nära nog upplöst och utgången stam, men som i verkligheten utgöra ett af de talrikaste och mest krigiska af folken i Brasilien, måhända i hela Syd-Amerika. De kunna efter boningsorten delas i tre grupper: de norra, mellan mellersta Araguaya och Xingu samt i staten Maranhão, delvis skildrade af Castelneau och Martius, de vestra, i Xingus öfre dal, af Ehrenreich beskrifna under namnet suya, samt de södra (nära Paraná, 20° s. br.), ännu kända endast till namnet. Akua (kallade cherentes vid stränderna af Tocantins, chavantes kring Rio Grande l. öfre Araguaya) höra likaledes till ges; de äro storvuxna och hafva nästan lika ljus hudfärg som européerna. Det är möjligen samma folk, som äldre resande (Pohl, Castelneau m. fl.) beskrifvit under namnet canoeiros, af hvilka man icke återfunnit något spår. Längst i s. anträffas några högre utvecklade gesfolk: kaingang l. kame (orätt kallade coroados) och sjogleng, i bras. staterna Santa Catharina och Rio Grande do Sul.