Giftostämma (Fornsv. gipto stæmna, gifta stæmna), jur., betecknade redan i det gamla lagspråket den tidrymd (arrendetid), för hvilken en jordegendom utlegdes. Denna tid, som enligt endast ett par landskapslagar (Vestgötalagen och Helsingelagen) var obestämd, fastställdes af de flesta Svealagarna till 8 år. Enligt Östgötalagen var den deremot sexårig, och denna tidslängd stadgades äfven af landslagarna. I åtskilliga fall kunde emellertid giftostämman äfven utan godvillig öfverenskommelse afkortas. -- 1734 års lag, som äfven kallar legotiden å jord för giftostämma, tillåter kontrahenterna att utsätta denna på landbons lifstid eller på huru många år som hälst. Giftostämma på vissa år har emellertid genom senare bestämmelser något begränsats. Så har legotiden för kronoegendomar bestämts först till 15, sedermera till 30 och slutligen till 20 år (k. kung. d. 12 Juli 1860). Å de egendomar, som tillhöra allmänna inrättningar, har den vanliga legotiden varit 30 år, men har numera för många egendomar förkortats till 20 år. Mellan enskilda är numera giftostämmans längsta lagliga bestånd 50 år (k. förordn. d. 13 Juni 1800 och d. 22 Dec. 1863). K. H. B.
Nordisk familjebok · första upplagan
Giftostämma
Ämne: Kamerala hemman och jordskatter · Stat, riksdag, finanser och föreningar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1174 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗