Glasrör, tekn., utgör den form, hvaruti glas, som vidare skall förarbetas, säljes och försändes. Sådana rören komma från glasbruken, hafva de en ganska inskränkt förbrukning. Derför måste de i allmänhet mer eller mindre behandlas för glasblåsarelampan, innan de erhålla den form, hvaruti de komma till användning. Vid ganska stora industrier, såsom tillverkningen af glasperlor, millefiori och petinet, användas glasrör såsom råmaterial. -- Tillverkningen af glasrör tillgår på det sätt att glasblåsaren, sedan han af den på glasblåsarepipan ur degeln upphemtade glasmassan blåst en liten kula, hvilken han genom rullning mot en skifva gifver cylindrisk form, fäster i hvardera änden af denna cylinder fästjern, hvilka han derpå öfverlemnar ått vänne handtlangare, som dermed springa åt hvar sitt håll, hvarvid röret utdrages. De sålunda erhållna långa rören nedläggas derefter på en häll för att rätas och sönderskäras i längder af 1,5 à 1,8 m. Är det fråga om tillverkning af s. k. öfverfångsglas, d. v. s. rör, hvilkas inre och yttre ytor hafva olika färg, så gör glasblåsaren sin cylinder först af den ena sortens glas och doppar derefter denna uti en annan degel, som innehåller glasmassa af den andra färgen. Först sedan denna dubbla cylinder är färdig, sker dragningen på ofvan beskrifna sätt. -- Af det sätt, hvarpå rören tillverkas, är en naturlig följd, att deras väggar ej blifva fullt parallella, utan vidare mot ändarna. Vid tillverkning af en del fysiska apparater, t. ex. termometrar, ligger mycken vigt på rörens jämnhet, då skalans gradering är beroende deraf. Man har ingen annan utväg för detta ändamål, än att genom noggranna undersökningar utleta sådana rör, som hafva så jämn kaliber som möjligt. I detta hänseende felfria rör betinga också mycket högt pris. C. A. D.
Nordisk familjebok · första upplagan
Glasrör
Ämne: Tillverkning och industri · Bruk, industri, arbetsliv och städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1276–1277 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗