Glasyr

Glasyr (Fr. glaçure, af glace, is, spegel), tekn., ett glänsande, hårdt öfverdrag, som anbringas på lervaror för att gifva dem en vacker yta och göra dem ogenomträngliga för vatten. Glasyren utgöres liksom glas af en genom smältning åstadkommen blandning af kiselsyrade salter, ehuru dess smältningstemperatur vanligen är mycket lägre än glasets. Beståndsdelarna i olika slags glasyrer äro olika efter de ändamål, hvartill de skola användas. Oftast ingår emellertid blyoxid som en af de vigtigaste baserna för att åstadkomma den nödiga lättsmältheten. Andra beståndsdelar, som ingå i olika sorter glasyrer, äro sand, qvarts, lera, glas, kaolin, fältspat, koksalt, krita, hvartill komma åtskilliga metalloxider, såsom tennoxid, jernoxid. koboltoxid, brunsten o. s. v., för att bibringa glasyren olika färger. Flere eller färre af dessa beståndsdelar sammansmältas för olika ändamål i vissa proportioner. Den smälta massan finmales derefter och uttvättas samt utröres med vatten och anbringas på ytan af kärlen genom dessas neddoppning i massan, hvarvid vätskan instipes i det porösa lergodset och glasyrmassan qvarstannar på ytan. Glasyrmassan kan också strykas öfver kärlen och bör då vara af tjockare konsistens. För simpelt krukmakaregods siktas endast det torra glasyrpulvret öfver kärlen. Derefter utsättas de sålunda öfverdragna pjeserna i en ugn för så hög temperatur, att glasyren smälter. -- Ett annat slags glasyr är den s. k. saltglaseringen, som anbringas på kärl af eldfast lera på sådant sätt, att under bränningen koksalt inkastas i ugnen, hvarvid natronet i det förflyktigade saltet förbinder sig med kiselsyran och lerjorden på kärlens yta samt bildar ett ganska starkt och ogenomträngligt öfverdrag. Vid Höganäs i Skåne bedrifves tillverkningen af saltglaserade kloakrör i ganska stor skala. C. A. D.