Gobelintapeter [gåböläng-], väfda tapeter med figurframställningar, utgångna från den berömda statsfabriken les Gobelins i Paris. Att, såsom ofta sker, begagna ordet om alla slags väfda tapeter med figurframställningar är oriktigt. Den nämnda fabriken har sitt namn efter familjen Gobelin, hvars medlemmar der redan på 1400-talet utöfvade färgareyrket. 1662 förvandlades den derstädes förut befintliga enskilda tapisserimanufakturen genom Ludvig XIV:s finansminister Colbert till en statsinstitution, organiserad genom ett kungligt dekret af 1667 och under namnet "manufacture royale des meubles de la couronne" omfattande ej blott tillverkning af tapisserier, utan jämväl af guldsmedsarbeten, finare träarbeten och mosaik. I början utfördes der såväl basse-lisse-tapeter (med liggande, nästan horisontal varp) som haute-lisse-tapeter (med stående, vertikal varp). Tillverkningen af de förra flyttades dock sedermera till Beauvais, och förfärdigandet af andra konstslöjdalster än väfnader upphörde redan mot slutet af Ludvig XIV:s regering. Fabrikationen leddes af framstående konstnärer, bland hvilka den förste var Charles Le Brun (1663--90), och fördunklade snart alla andra manufakturer af liknande art. Mönstren -- historiska, mytologiska, allegoriska och genreframställningar -- komponerades af tidens mest ansedde konstnärer och utfördes sedermera af en skara skicklige konstväfvare. Fabriken, som eger bestånd ännu i dag, betraktas som ett offentligt undervisningsverk och åtnjöt 1880 ett statsunderstöd af 216,000 fr. samt sysselsatte 37 konstväfvare utom styrelsepersonal och lärlingar. Kungl. husgerådskammaren i Stockholm eger flere uppsättningar af verkliga gobelinstapeter (Meleagers historia, Jasons historia, Don Quijote, Karl XI:s bataljer). Eljest äro i Sverige flandriska tapisserier de oftast förekommande. -- Jfr Haute-lisse, Savonnerie, Tapisseri. Upk.
Nordisk familjebok · första upplagan
Gobelintapeter
Ämne: Frankrike: ancien régime och kultur · Floder, sjöar och franska orter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 5 (1882), sp. 1325–1326 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗