Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Göksholm

Ämne: Herrgårdar och gods · Svenska gods, herrgårdar och slott

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 386 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Göksholm, gods beläget i Stora Mellösa socken, Askers härad af Örebro lan, har ett särdeles vackert läge på en udde vid Hjelmarens södra strand. 12 3/4 mtl. Taxeringsvärdet 306,200 kr. (1879). G:s första kände egare var fru Ingeborg Ulfsdotter, dotter till riddaren Ulf Karlsson (en tillbakaseende ulf) och konung Birger Magnussons (1290-1318) fränka. I sitt första gifte, med Nerikes lagman, riddaren Mats Knutsson (klufven sköld; i högra fältet ett lejon, i venstra en bjelke), hade hon en dotter Birgitta Knutsdotter, som 1307, vid arfskiftet efter modern, jämte andra gods fick G. och var gift med riksrådet och riddaren Magnus Bengtsson (klufven sköld, i hvars venstra fält synes 2 balkar), hvilken dog 1336. Snart derefter kom G. till slägten Natt och Dag, äfven kallad Göksholms-slägten. I början af 1400-talet skref sig Bengt Stensson, riksråd och lagman i Nerike, hvilken var af denna slägt, till G. Hans son var den sorgligt ryktbare Måns Bengtsson till G., hvilken 1436 öfverföll och mördade Engelbrekt på den närbelägna Engelbrektsholmen. G. förblef i familjen Natt och Dags ego till 1655, hvarefter det öfvergick till slägterna Bielkenstierna, Fleming, Sparre, Lagerberg, Tersmeden, hvilken sistnämnda sålde G. 1817 till ministern frih. G. M. von Rehausen. Det eges f. n. (1882) af dennes dotter, friherrinnan M. Leijonhufvud. B. S.