Åkerö

Åkerö, gods i Bettna, Halla och Björkviks socknar, Oppunda och Jönåkers härad, Södermanlands län, ligger naturskönt å den af Yngarn kringflutna Åkeröns östra ände och omfattar 17 1/9 mtl, som 1890 voro taxerade till 417,000 kr. Å. är ett urgammalt herresäte; af dess egare skola 19 hafva tillhört Svea rikes råd. Riksdrotseten Ulf Karlsson (en tillbakaseende ulf), som dog 1285, är den äldste kände egaren. Å. kom sedan till Vinstorpa-slägten, slägterna Natt och Dag, Svarte Skåning, Lilje, Tott samt, genom Anna Klementsdotter Hogenskilds giftermål 1537 med riksrådet Nils Pedersson (Bielke), till Bielke-slägten, i hvilkens ego gården stannade i 150 års tid. Derefter kom godset 1745 till slägten Sparre och löstes 1748 af Åkerös namnkunnigaste egare, kanslipresidenten grefve K. G. Tessin, gift med grefvinnan Ulrika Lovisa Sparre. Han nedsprängde 1750 i sjön den förra manbyggnaden, som uppförts på 1520-talet och är afbildad i Dahlbergs »Suecia», för att bilda grund till en parterr framför nuvarande boningshuset, ett tvåvånings stenhus med två tvåvånings flyglar af trä. Tessin lät uppföra det efter ritning af Hårleman och praktfullt inreda det samt förvarade der större delen af sina dyrbara samlingar, som nu äro nästan alldeles förskingrade. Äfven jordbruket satte han i stånd. Han måste 1769 sälja Å. till sin svåger öfverståthållaren grefve A. Wrede-Sparre, som ärfdes af sin måg, Tessins systerson, Sveriges siste rikskansler, grefve Fr. Sparre. Tessin arrenderade sedermera på lifstid Å., dog der 1770 och ligger begrafven i Bettna kyrka. Nuvarande egare är f. d. öfverstelöjtnanten frih. S. Leijonhufvud. B. S.