Göransson, Zacharias, pedagog, född i Ofvansjö socken, Gestrikland, 1823, blef student i Upsala 1843, filos. dokt. 1851, lektor i filosofi och klassiska språk i Upsala 1859 samt rektor i Halmstad 1866. Såsom
sådan tjenstgjorde han till 1871, då han flyttade till Stockholm, vid hvars gymnasium han 1870 blifvit lektor i grekiska och latin. Död i Stockholm d. 30 Maj 1881. G. erhöll 1865 uppdrag att vara medlem af språkundervisningskommissionen och förordnades 1877 till ledamot i den komité, som hade i uppdrag att utarbeta förslag till stadga för ämbetsexamen för elementarlärare. Från 1873 hade han i uppdraget såsom föreståndare för den teoretiska profårskursen vid Stockholmsläroverken föreläsa i teoretisk pedagogik för lärarekandidater, och 1874 förordnades han till ledamot af Högre lärarinneseminariets direktion. -- G. var en man med mångsidig, särskildt filosofisk och klassisk bildning. För öfversättningar från latinska skalder vann han 1847 Svenska akademiens andra pris. På det filosofiska området voro hans ideal dels den platonske Sokrates, dels och framför alla Sören Kierkegaard, som i honom fann en af sina första och djupast gående lärjungar. Betydelsefullast är dock hans verksamhet såsom teoretisk pedagog. Han var en af de förste, som i Sverige förfäktat nyttan och vigten af teoretisk insigt i uppfostrans och undervisningens väsende, och han bröt vägen för detta studium dels genom flere smärre afhandlingar och uppsatser (flere i "Pedagogisk tidskrift"), dels genom sina föreläsningar för lärarekandidater. Äfven gaf han den svenska literaturen dess första, mera vetenskapliga lärobok i detta ämne genom sin öfversättning och bearbetning af H. Kerns "Grunddragen af pedagogiken" (1875-77). Det system, hvarpå denna lärobok hvilar, det herbartska, var han varmt tillgifven och betonade särskildt riktigheten af den psykologiska grundval, hvarpå denne frejdade tänkare fotade sina pedagogiska teorier. Mest verkade G. på sina lärjungar genom kraften af sitt intresse för uppfostrans stora sak och genom sin strängt sedliga och djupt religiösa verldsåskådning. C. v. F.