Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Göteborgs museum

Ämne: Göteborg och möten · Stat, riksdag, finanser och föreningar

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 20 (1899), sp. 1032–1034 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Göteborgs museum tillkom 1861, hufvudsakligen på initiativ af red. S. A. Hedlund. Ett väsentligt stöd egde företaget i dåv. landshöfdingen O. I. Fåhraeus, och bland de stiftande och ordnande krafterna märktes vidare dåv. konservatorn för Vet. och vitt. samh:s sedan 1833 existerande Naturhistoriska museum A. W. Malm. Detta museum och Konstföreningens år 1856 började tafvelsamling ingingo såsom delar i det nya museet, som ursprungligen skulle omfatta äfven utställningar af ortens industriprodukter, något, som dock upphört under senare årtionden.

Museets hufvudafdelningar äro:

1) Zoologiska afdelningen, som härstammar från det ofvan nämnda Naturhistoriska museet, är museets mest fullständiga afdelning och innehåller rikhaltiga samlingar från alla grupper af djurriket. Särskildt bemärkansvärda äro den till öfver 2,500 n:r uppgående svenska och 5,000 n:r starka utländska fogelsamlingen, hvalsamlingen (med det bekanta stora preparatet, den s. k. Malmska hvalen), bohuslänska fisksamlingen, den till öfver 10,000 arter uppgående utländska skalbaggesamlingen samt den stora samlingen af ryggradslösa hafsdjur. Bland mera märkliga föremål kunna särskildt nämnas statsrådet O. I. Fåhraeus' insektsamling, tullinspektor J. N. Westrings samling af svenska spindlar, de af frh. O. Dickson och A. E. Nordenskiöld skänkta samlingar af ishafsdjur, rektor C. J. Neumans typsamling af svenska hydrachnider, ett skelett af den utdöda Rhytina Stelleri (hemfördt af Vegaexpeditionen från Beringsön), foglar från Kamerun (hemförda af d:r Y. Sjöstedt), en i det närmaste fullständig samling af svenska hymenopterer.

2) Mineralogiska afdelningen, hvars samlingar funnos till större delen redan i Naturhistoriska museet.

3) Botaniska afdelningen har tillkommit sedan år 1870 hufvudsakligen genom gåfvor, bland hvilka främst kunna nämnas ett större skandinaviskt herbarium, samladt af filos. dir J. A. Leffler, ett arktiskt herbarium, bildadt af växter hemförda och skänkta af de svenska ishafsexpeditionerna, samt med. d:r G. Geetes af A. Röhss såsom gåfva öfverlemnade dyrbara och rikhaltiga herbarium af växter från Europa och Amerika.

4) Historiska afdelningen, som f. n. räknar omkr. 4,600 n:r, består af följande 5 hufvudgrupper: a) arkeologiska samlingar med fornsaker från förhistorisk period, till större delen funna inom vestra Sverige, särskildt inom Göteborgs och Bohus län; b) medeltidsföremål, företrädesvis af kyrklig art och äfven de hufvudsakligen från vestra delarna af landet: c) föremål, som hänföra sig till Göteborgs och dess läns historia, såsom arkitekturfragment, minnen af äldre ämbetsverk, föreningar m. fl.; d) vapensamling samt e) personminnen och kuriosa, Särskildt anmärkningsvärda föremål äro Ingeniör A. Brudins typrika samling af fornsaker, en större samling medeltidsföremål, påträffade under de af länets fornminnesförening företagna utgräfningarna af slottet på Ragnhildsholmen och Kastellgården (Konungahälla), stadsarkitekten V. von Gegerfelts dyrbara samlingar af fornsaker och vapen från olika tider, en rikhaltig samling af äldre dopfuntar af sten, den värdefulla samlingen af skråämbetenas välkommor, lådor, sigillstampar m. m.

5) Numismatiska afdelningen l. Myntkabinettet, upptagande omkr. 20,000 n:r, som till större delen tillkommit genom gåfvor af grosshandlarna J. J. Dickson och J. W. Wilson m. fl., är till större delen samlad af kammarherre M. Lagerberg. De dyrbaraste förvärfven utgöras af W. T. Strokirks svenska myntsamling (2,936 n:r; 1873), grefve C. Snoilskys samling af svenska enskilda medaljer (1879) och H. Oldenburgs d:o af 2,626 svenska medaljer (1883).

6) Konstindnstriella och Etnografiska afdelningarna omfatta omkr. 2,700 föremål: keramik, glas- och emaljarbeten, föremål af sten och metall, möbler och träarbeten, allmogeföremål, textila saker samt rent etnografiska samlingar. Särskildt bemärkansvärda äro en samling af svenska fajanser, en d:o af föremål af metall och trä ifrån Persien (skänkta 1889 af B. Hybennet Kahn) samt en d:o af vapen och husgeråd från Kongo (1887).

7) Konstafdelningen, vid sidan af den zoologiska den värdefullaste af museets samlingar, består af 310 taflor i olja, aqvarell och pastell, 165 skulpturer, samlingar af miniatyrer, kopparstick och andra konsttryckalster samt handteckningar. Mest representativ och en af de förnämsta i Norden är samlingen af moderna svenska målningar, hvilken nästan helt och hållet tillkommit genom enskilda personers frikostighet. Inköp verkställas genom räntor å den fond (f. n. uppgående till 250,000 kr. jämte ännu icke räntebärande aktier), som framlidne B. E. Dahlgren testamenterade till museet 1876. Bland större gåfvor kunna derjämte anföras 30 konstverk af Göteborgs konstförening, 28 i testamente öfverlemnade af B. E. Dahlgren och hans hustru, 69 konstsaker testamenterade af J. W. Wilson, flere konstverk skänkta af frih. O. Dickson och grosshandlarna P. Fürstenberg och A. Röhss, en donation af 10,000 kr. lemnad af öfversten P. Melin till inköp af gipsafgjutningar efter antika skulpturverk.

8) Biblioteket är sedan 1890 sammanfördt med Göteborgs högskolas bibliotek under namn af Göteborgs stadsbibliotek (se Bibliotek. Suppl., sp. 837).

Byggnader. Då museet stiftades, fick det år 1861 dispositionsrätt öfver stadens byggnadshälft af f. d. Ostindiska kompaniets hus och 1863 äfven öfver kronans hälft ät nämnda byggnad, likväl på vissa vilkor, men 1891 erhöll det (mot erläggande af 100,000 kr. till k. telegrafverkets byggnad i Göteborg) full eganderätt öfver hela byggnaden. Under åren 1894–96 företogs medelst ett af stadsfullmäktige ur Renströmska utdelningsfonden beviljadt anslag å 266,000 kr. en restauration till det yttre (holländsk renaissance) och en genomgripande förändring till det inre efter arkitekterna H. Hedlunds och Y. Rasmussens ritningar. Byggnaden, som är uppförd i fyra våningar, utgjordes ursprungligen af en öppen fyrkant, upptagande ett helt qvarter, 67,5 m. långt och 54,5 m. bredt, med fasadbyggnad mot Norra Hamngatan och tvänne flyglar. Under åren 1889–91 igenbyggdes fyrkanten med en ny flygel i tre våningar, till hvilken grosshandlaren J. W. Wilson donerat 100,000 kr. Hela byggnadskomplexen med tomt är taxerad till 600,000 kr.

Förvaltning och ekonomi. Styrelsen består af 9 medlemmar, hvilka utses 5 af Göteborgs stadsfullmäktige, 2 af Göteborgs Vet.- och vitt. samh. samt 2 af de 7 sålunda valde. Inseendet öfver förvaltningen och ordningen inom museet utöfvas af en ombudsman. Vid hvarje afdelning äro anställda en intendent samt en nämnd, till hvilken intendenten eger hänskjuta mera vigtiga ärenden. Museets inkomster utgöras af ett årligt anslag ur Göteborgs stadskassa, f. n. uppgående till 37,000 kr., hyresmedel omkr. 10,000 kr. samt inträdesafgifter m. m. bortåt 4,000 kr. Utgifterna äro: aflöningar till tjenstemän och betjening 25,000 kr., anslag till samlingarnas ökande omkr. 9,000 kr., byggnadens underhåll, bränsle och andra omkostnader omkr. 17,000 kr. Till inköp af konstverk användas dessutom årligen omkr. 5,000 kr., räntor ur förutnämnda Dahlgrenska donationsfond. För räntemedel ur samma fond (2,700 kr. pr år) har äfven uppehållits en rit- och målareskola. Museum är öppet alla dagar utom måndagar; onsdagar och söndagar utan afgift, öfriga dagar mot en afgift af 50 öre. De besökandes antal uppgår till bortåt 80,000 pers. årligen. C. L–g.