Grallatores, zool., riktigare benämning än Grallae på den under namn af Vadare kända, talrika ordningen bland foglarna. Dithörande former igenkännas derpå att näbben är utan naken hud vid näsborrarna, oftast lång, tunn, rät eller ock böjd. Vingarna äro vanligen långa, stjerten oftast kort, benen höga, smala och spensliga, med underbenets nedre del nästan alltid obefjädrad. Tre af tårna vetta framåt; baktå finnes vanligen, är merendels fäst högre än framtårna och till storleken medelmåttig eller liten; klorna äro små. Bröstbenet är försedt med kam. Kroppsformen är oftast smärt och högrest, med lång hals. Vadarna äro i allmänhet lifliga i sina rörelser, flyga merendels lätt och uthållande med bakåt sträckta ben, springa oftast snabbt och gå bäst bland alla foglar. Många kunna till och med stå timtals på ett ben, i det att skenbenets nedre ände är försedd med en fördjupning, i hvilken ett utskott på mellanfotsbenet fälles in, till följd hvaraf benet utan någon ansträngning för fogeln hålles rakt. Vadarna
uppehålla sig på öppna ställen, oftast vid eller i närheten af vatten, de flesta arterna på marken, några äfven i träd, hvari många kunna sitta. Flertalet kan, i händelse af behof, simma, några äfven dyka; några få arter lefva ständigt i vatten liksom simfoglarna. Vadarna hafva starka och vidt omkring hörbara läten, men icke någon sång. De lefva oftast i engifte; både hannen och honan rufva äggen och vårda ungarna. Somliga vadare äro till kroppsstorleken mycket små, andra synnerligen stora. De lefva af ryggradslösa djur, några af frön och andra växtämnen; somliga förtära ryggrads-, i synnerhet kräl- och groddjur. De häcka en gång (stundom två gånger) årligen och lägga i allmänhet få ägg. Ungarna lemna i allmänhet boet straxt efter kläckningen. Boet är vanligen blott en fördjupning i marken eller gräset; stundom flyter det på vattnet eller bygges mera omsorgsfullt bland vass, på höga byggnader eller i träd. Ungarna hafva tarserna upptill klubblikt uppsvällda. Köttet är godt, af somliga arter synnerligen välsmakande. Vadarna äro utbredda öfver hela jorden, men ju mera man närmar sig de heta landen, i dess större skaror uppträda de och bidraga i ansenlig grad till att förläna lif åt landskapet. I begåfning stå de föga efter de flesta andra medlemmar af sin klass; de mindre arterna äro vanligen oskadliga och godmodiga, hvaremot de större äro hersklystna, till och med elaka och lömska samt medvetna om sin styrka, hvilken de låta andra djur känna. Alla vadare, som fortplanta sig i de tempererade bältena, äro flyttfoglar, och många bland dem företaga långa resor.
Man har indelat vadarna i elfva familjer, hvilka skiljas från hvarandra genom nedanstående kännetecken. Den sista familjen räknas dock af många fogelkännare till simfoglarna.
I. Näbben icke lamellerad.
A. Vingarna spetsiga med första eller andra, stundom andra och tredje handpennan längst.
1. Näbben hård, merendels kort, kortare eller föga längre än hufvudet, mot spetsen tjockare och med mer eller mindre tydlig vinkel vid undre kanten. Tårna tämligen korta.
* Öfverkäken inskuren bakom spetsen. Trappar (Otididae).
** Öfverkäken icke inskuren bakom spetsen. Brockfoglar (Charadriidae).
2. Näbben mjuk och böjlig, lång, smal och utan vinkel vid undre kanten. Tårna tämligen långa.
* Ögonhålorna slutna. Ögonen mycket stora. Beckasinartade foglar (Scolopacidae).
** Ögonhålorna nedtill öppna. Ögonen af medelmåttig storlek. Snäppartade foglar (Totanidae).
B. Vingarna trubbiga med andra--femte handpennorna längst och långa armpennor.
1. Vingarna långa. Öfverarmen räcker bortom höftskålen * Öppningen mellan käk- och mellankäksbenen, i hvilken näsborrarna ligga, stor och räckande utom näbbens midt. Baktån något upphöjd öfver framtårnas plan. Tranor (Gruidae).
** Öppningen mellan käk- och mellankäksbenen liten och icke räckande utom näbbens midt.
a. Baktån mer eller mindre upphöjd öfver framtårnas plan. Storkartade foglar (Ciconiidae).
b. Baktån i samma plan som framtårna. Hägrar (Ardeidae).
2. Vingarna mer eller mindre korta. Öfverarmen räcker icke bortom höftskålen.
* Tårna korta, med högt sittande baktå. Fältstorkar (Psophidae).
** Tårna långa, med baktån fäst nära tarsens nedre ände.
a. Tarsen framtill med nätlik betäckning. Värnfoglar (Palamedeidae).
b. Tarsen framtill belagd med tvärsköldar. Sumphönsartade foglar (Rallidae).
II. Näbben lamellerad. Flamingofoglar (Phoenicopteridae). C. R. S.