Graz

Graz (fordom skrifvet Gratz, Grätz, Gretz och Grez, men sedan 1843 är Graz den officiella formen), Slov. Nemecky hradec, hufvudstad i österrikiska kronlandet Steiermark, har ett synnerligen vackert läge på ömse sidor om Mur, i en bred och fruktbar dal (Grazerfeld). 97,726 innev. (1880). Den egentliga staden ligger på venstra flodstranden, vid foten af Schlossberg, och på den högra förstäderna Lend och Gries, förenade med den förra genom fem broar. De märkligaste bland stadens 23 kyrkor äro katedralen S. Egidius (uppbyggd af kejsar Fredrik III 1450--62) samt den bredvid liggande grafkyrkan S. Katarina (uppförd af Ferdinand II 1615 och bestämd till begrafningsplats för honom och hans familj). Staden är säte för Steiermarks ståthållareämbete, appellationsdomstol, landtdag och dess utskott (landesausschuss) samt för furstbiskopen af Seckau. De förnämsta undervisningsanstalterna äro universitetet (stiftadt 1586), en högre teknisk läroanstalt, Joanneum (ursprungligen grundadt 1811 för att utgöra ett nationalmuseum), med betydande bibliotek och andra samlingar samt en stor botanisk trädgård. Staden drifver en omfattande handel, understödd af flere jernvägsförbindelser, samt liflig industri i jernoch stålvaror, kemikalier, ur, fysiska och optiska instrument m. m. Det i stadens centrum belägna Schlossberg, som till största delen upptages af parkanläggningar, var fordom starkt befäst, men befästningarna förstördes af fransmännen 1809, sedan dessa genom Wien-freden kommit i besittning af dem. Få städer äro försedda med så många parker och förlustelseställen som G. -- Staden är möjligen en romersk anläggning, men förekommer under sitt nuvarande namn först 881. Dess privilegier bekräftades af konung Rudolf 1281.