Grote [gråt], George, engelsk historieskrifvare, f. 1794, fick redan vid 16 års ålder
inträda i sin faders bankiraffär i London, men egnade all sin lediga tid åt grundliga studier i gamla och moderna språk, historia, metafysik och politisk ekonomi. I sitt första arbete, Essay on parliamentary reform (1821), förfäktade han de vidsträcktaste principer för en folklig representation. Derpå följde ett arbete i samma syfte, Essentials of parliamentary reform (1831). Under åren 1833 till 1841 satt G. i underhuset såsom ledamot för Londons city och arbetade i denna egenskap med ifver för införandet af sluten omröstning vid parlamentsval. 1843 utträdde han ur den bankirfirma, hvars chef han var, och utgaf s. å, i form af en recension af Niebuhrs "Griechische heroen-geschichte" en uppsats i tidskriften "Westminster review" under titel Grecian legends and early history, som mottogs med med mycket bifall. Ännu större framgång vann hans History of Greece (12 bd, 1846-56; 4:de uppl. 1871; öfversatt på flere språk), ett verk, som försäkrar honom om en framstående plats bland alla lands historieskrifvare. Det är lika utmärkt genom lärdom, snille och tankeskärpa som genom fullkomlig opartiskhet och praktisk blick. G:s nästa större arbeten voro Plato and the other companions of Socrates (1864; 3:dje uppl. 1875), afsedt som följd och supplement till hans grekiska historia, och Aristotle, som utkom året efter hans död (1872). Han hade tagit en verksam del i grundläggandet af Londons universitet; han blef dess vice-kansler 1862 och president för University college i London 1868. G. dog d. 18 Juni 1871. Af hans literära qvarlåtenskap hafva utgifvits The minor works of George Grote (1873) och Fragments on ethical subjects (1876). A. B. B.