Hallingdalen (Fornn. Haddingjadalr), en omkr. 120 km. lång, men tämligen smal dalgång i Buskeruds amt i Norge, hvilken sträcker sig i nordöstlig och sydöstlig riktning från Hallingskarven till norra änden af sjön Kröderen. Arealen 5,520 qvkm. 14,335 innev. (1875). Dalen, som på flere ställen erbjuder hänförande naturscenerier, begränsas i n. af Valdersfjällen, i v. af Hardangerfjällens vidsträckta platå, i s. af Krödsherred och i ö. af Ringerige. Innevånarna ("hallinger") anses vara ett lifligt, men styfsint folk, rikt på minnen från forna dagar. Under medeltiden hörde H., som synes hafva blifvit uppodlad i en jämförelsevis sen tid, under Gulatingslagen och under biskopen i Stavanger. F. n. utgör den i administrativt hänseende ett fogderi af Buskeruds amt och i ecklesiastikt hänseende ett prosteri, bestående af socknarna Nes, Gol, Ål och Hol, af Kristiania stift. O. A. Ö.
Nordisk familjebok · första upplagan
Hallingdalen
Ämne: Norska orter, landskap och natur · Norge och Island: personer, orter och natur
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 574–575 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗