Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Hallrätt

Ämne: Arbetarfrågan och arbetsliv · Bruk, industri, arbetsliv och städer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 6 (1883), sp. 582–583 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Hallrätt. I sammanhang med den särskilda ordning, som 1739 stadgades för rättighet att tillverka varor vid manufakturer och fabriker bildades en särskild myndighet att taga befattning med åtskilliga ärenden rörande dessa verkstäder och tillverkningen vid dem. Denna myndighet kallades hallrätt. Den skulle egentligen finnas i alla städer, der fabriker voro upprättade; men der allenast fanns en eller annan fabrik, handlades hallrätternas göromål af magistraterna. Ordföranden skulle vara en magistratsperson och, enl. den senare Hallordningen, bisittarna i Stockholm åtta, i andra städer fyra (handlande och fabrikanter). Såväl den förre som de senare valdes af de under hallrätten lydande fabrikanterna. Hallrätternas göromål bestodo i att gifva tillstånd till anläggande af manufakturer och fabriker (manufaktur-privil. d. 29 Maj 1739, ehuru detta ändrades i afseende på fabrikerna genom Resol. å städernas besvär 1752, § 6), att hafva allmän tillsyn öfver de under dem ställda verkstäderna, att upptaga och afdöma vissa ordningsmål, såsom angående arbetets bedrifvande, inteckning af förlag, förhållandet mellan förlagstagare och förlagsgifvare, förhållandet mellan mästare och arbetare, arbetares anställning och afskedande, arbetares oordentlighet och försumlighet vid arbetet, mästares och gesällers godkännande, vissa mindre brottmål, såsom arbetares uppstudsighet emot mästare, skuldfordringsmål emellan mästare och arbetare samt slutligen att utöfva tillsyn öfver tillverkningarnas beskafhet (se Hallstämpling). Besvär öfver hallrätternas utslag gingo dels till magistraterna (i de s. k. ekonomimålen), dels till kommersekollegium (skuldfordringsmål samt politie- och brottmål), dock så, att der summan i ett skuldfordringsmål ej öfversteg 50 daler, besvärsrätt ej egde rum. Kommersekollegiets befattning med dessa mål upphörde genom K. F. d. 17 April 1828 och öfverflyttades på hofrätterna, hvarefter hallrätterna upphäfdes genom K. F. d. 25 Febr. 1846. De mål, som tillhört dem, öfvertogos af magistraterna, till dess Fabriks- och handtverksordningen d. 22 Dec. 1846, genom den nya ordning denna införde för manufaktur- och fabriksrörelsen, vållade att de forna hallrätternas befattning helt och hållet förföll, med undantag af deras befattning med inteckning af förlag åt manufakturister och fabrikanter, hvilken sålunda fortfarande omhänderhades af magistraterna. Th. R.