Hamerling

Hamerling, Robert, tysk-österrikisk skald, f. 1830 i Kirchberg am Wald i Nedre Österrike, blef 1855 lärare vid gymnasiet i Triest, fick 1866 på grund af sjuklighet afsked från denna befattning och har sedan dess lefvat i Graz, uteslutande sysselsatt med poetisk verksamhet. Redan vid sexton års ålder hade han skrifvit åtskilliga dramer. Hans förnämsta diktskapelser äro följande: det lyriska eposet Venus im exil 1858; 4:de uppl. 1873), den lyriska diktsamlingen Sinnen und minnen (1860; 5:te uppl. 1875), elegien Schwanenlied der romantik (1862; 4:de uppl. 1873), den patriotiska kanzonen Germanenzug (1864; 4:de uppl. 1873), eposet Ahasver in Rom (1866; 15:de uppl. 1875), eposet Der könig von Sion (1869; 6:te uppl. 1874), tragedien Danton und Robespierre (1871; 3:dje uppl. 1873), komedien Teut (2 uppl. 1872), kantaten Die sieben todsünden (1873; 4:de uppl. 1876) och kärleksromanen Aspasia (1875; "Aspasia", 1881). H. har äfven utgifvit en förträfflig tysk öfversättning af Leopardis dikter. Hans största styrka ligger i formen, som är ovanligt fulländad. Hans lyrik eger mycken lyftning, och hans episka dikter utmärka sig genom vexlande situationer och liflig kolorit.